Online lärande kontra offline lärande
Inledning
Online som läroelement. Hur fungerar det att lära sig saker med hjälp av hemsidor och applikationer online jämfört med offline lärande? Det är frågan som ska tas upp och försöka förklaras i denna essä. Online och offline lärande kan omfatta en del, så vi börjar med förklaringar på de två för att sedan förklara vad lärande är och sist jämföra online och offline lärande.
Läroelement online
I detta fallet innehåller det hemsidor som exempelvis http://www.spraktrana.se/spraktrana/
som är en hjälpsida för glosor på olika språk.
http://www.videojug.com/ Är en annan sida som inriktar sig på att lära ut saker, de har ”how to...” filmer om de flesta ämnen. Man kan självklart lära sig saker på nationalencyklopedins hemsida, wikipedia eller liknande, eller varför inte söka på google efter nåt man vill lära sig. Detta är vad som kommer upp under läroelement online i denna essä.
Läroelement offline
Från början var det tänkt att offline skulle inrikta sig mer på analogt lärande medans online inriktar sig på digitalt. Men det hade enligt min åsikt varit fel i och med att i dagens lärande i skolor och liknande så är digitala hjälpmedel en vardagssak, nästan obligatoriskt, vilken skola har inte en datasal? (retorisk fråga) Så därför passade det bättre med online kontra offline och offline i detta fallet är inte enbart böcker och lärare, även om det i skolan är en stor del, så inkluderar vi nu datorer, program och andra digitala hjälpmedel, verktyg som inte hör till online.
Lärande
Enligt [[wikipedia.2010a]] som refererar till studentliteraturen lärande av Illeris K. Så är lärande en generell kunskap hos de flesta levande organismer och bygger på att lära sig att anpassa sig till tillvaron och dess utmaningar. Så vad jag med detta vill ha sagt är att lärande som oftast normalt är förknippat med skolan inte enbart finns där, utan varje individ har en läroprocess genom hela livet. För att kunna anpassa sig till sin tillvaro, vare sig tillvaron är egenvald eller inte.
Enligt [[wikipedia.2010b]] så har vi långtidsminne och korttidsminne. Korttidsminnet är ett arbetsminne som håller färsk information som personen för stunden, men för en sak att hamna i långtidsminnet så bör det oftast repeteras, olika individer har olika lätt att lägga saker på långtidsminnet. Det är saker som vi lägger på långtidsminnet som vi lärt oss i och med att det är kunskap vi kommer kunna använda i ett senare skede med, jämfört med något som bara är i korttidsminnet som glöms bort efter ett tag.
Enligt [[wikipedia.2010c]] så är muskelminnet en benämning för den process i det neuromuskulära systemet som lagrar och minns motorik. Även om det finns väldigt mycket teoretisk kunskap man kan lära sig så finns det minst lika mycket praktisk kunskap och om man ska lära sig det är det inte enbart att studera teoretiskt.
Videojug
www.videojug.com är en hemsida som nämnts i ett ovanstående stycke. Denna sida innehåller instruktionsfilmer om massa olika saker som personer kan se på för att lära sig. Detta är bra då man engagerar fler sinnen och lättare kan visualisera. Detta kan å andra sidan ske genom att se en lärofilm på en tv inom samma ämne. Så fördelen med sidan i detta fallet är ju då att det har ett så stort utbud av olika saker så att man snabbt och enkelt kan hitta det man söker efter. Flera aspekter spelar in på en lärosida online, dels så bör det ju vara estetiskt korrekt så det inte är massa skrikiga färger som skär i varandra och gör det svårt att se och uppta informationen.
Språkträna
Språkträna är en lärosida online, men kräver offline interaktion först. Man skriver in sina egna glosor man har från skolan i något språk och man kan sedan träna på dessa på denna sidan, genom att göra tester där dessa glosor är med exempelvis. Själva sidan är ett online verktyg som man även kan dela med kompisar och ta del av andras glosor. Men i grund och botten bygger den egentligen också på en större interaktion först då man själv matar in glosorna som man fått i läxa. Så detta är egentligen något som borde kunna göras så att man även kan ladda ner ”programmet” så man även kan använda det offline, det vore en klar förbättring.
Böcker
Böcker och uppslagsverk tar lite mer fysisk plats, men är heller inte teknikkrävande, så man kan även använda de under ett strömavbrott eller andra ställen med.Uppslagsverk däremot är inte lika uppdaterade i bokform som på internet, alltså de uppslagsverk som NE exempelvis på internet så uppdateras det konstant medans det man har hemma i hyllan står där om man inte köper en ny upplaga när det kommer. Så uppslagsverk i detta hänseende är nog i de flesta fall bättre som onlineverktyg än i bokform, dels för den fysiska platsen böckerna tar men främst för att de uppslagsverk som är online har de senaste uppdateringarna.
Skolan
De flesta vet hur det är att gå i skolan, i alla fall av de som kommer läsa detta, men enligt [[unicef]] så är det ca 93 miljoner barn som inte får börja skolan och ca 150 miljioner som hoppar av innan de gått ut grundskolan. Vad jag med detta vill ha sagt är att det jag skriver om online och offline lärande inte stämmer över hela världen, för som de nyss nämnda siffrorna visar är det många som inte kommer ha tillgång till varken online eller offline lärande i skolmiljö. Men vi som har gått i skolan eller kanske fortfarande går har haft lektioner med lärare, böcker på kanske flera olika vis.
Skolan är en fysisk plats man måste ta sig till medans om man läser exempelvis på distans eller på någon hemsida så kan det göras hemma framför datorn. Men man kan i live lärande i skolan ställa frågor direkt som är relevanta för sitt eget lärande vilket i vissa fall inte är lika lätt på datorn.
Slutsats
Efter att ha kollat upp massa olika läroelement online och offline så har de både sina för och nackdelar, men de stora skillnaderna är att online lärande är beroende av en internetanslutning. Detta har i skrivandets stund varit svårt i och med att snön och vädret vintern 2009-2010 har gjort att min internetanslutning krånglat väldigt mycket. Båda sätt funkar bra, men vissa kan passa bättre för andra beroende på personen. Som i det korta stycket om muskelminnet säger så för att kunna lära sig nåt praktiskt måste man öva det praktiskt med för bästa resultat och ur den synvinkel så är online lärande inte det bästa, för man måste ibland även testa, lära sig offline. Inget är egentligen avsevärt mycket bättre sätt att lära sig än det andra, det är mycket individuellt och det bästa vore förmodligen vara en kombination av online och offline lärande.
Källor
[[wikipedia.2010a]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rande
[[wikipedia.2010b]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Minne
[[wikipedia.2010c]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskelminne
http://www.spraktrana.se/spraktrana/
http://www.videojug.com/
http://www.unicef.se/om-unicef/vart-arbete/utbildning-och-jamstalldhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag saknar en vetenskaplig artikel som refereras i din essä
SvaraRaderaHittade en ganska intressant bloggpost om precis detta ämnet som du har skrivit om. Mycket utav det du skrivit nämns även i hans text, men även lite andra saker som hade varit intressanta att diskuteras.
SvaraRaderaIntressant ämne, ganska så relevant också, allt mer lärande blir ju online och böckerna tror jag kommer att förflytta sig till onlinevärlden också.
Du har refererat fel till dina källor såg jag också, kolla på hv.se för att se hur man refererar enligt harvard.
Jag kände lite att det kanske va lite mycket online lärande och lite offline, lite mer offline hade inte skadat för att balansera det hela lite mer.
Den intressant posten jag hittade kan du hitta här:
Mike Lovell (2009) Online vs. In-class learning: Are we really asking the right questions?
[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.interfolio.com/blog/post.cfm/online-vs-in-class-learning-are-we-really-asking-the-right-questions
Språket är inte i högsta klass, jag anser t.ex. att onlinelärande och offlinelärande bör skrivas ihop till enskilda ord, om det ska kallas så. En datasal skulle kunna vara ett bibliotek med böcker och helt utan datorer - ordet "dator" / "datorsal" bör därför användas för att det tydligt ska framgå. Klassisk språkpolis- samt nördgrej att gnälla om annars. Men överlag var språket ganska illa och bör korrekturläsas.
SvaraRaderaExemplet VideoJug är intressant, men eftersom redaktionen på VideoJug bestämmer vad som får visas och inte - utan några som helst källor - kan det bli svårt att förlita sig på informationen. Trevlig sida annars, som man lätt fastnar på. Dock gäller det som sagt att vara kritisk och ta det med en nypa salt.
Språkträna-sidan är som du säger bara ett glosträningsprogram som lika gärna kunde varit offline, men lyckligtvis har den stöd för att interagera och dela glosor med andra. Annars hade jag hävdat att det inte var onlinelärande alls. Bara för att någonting sker i webbläsaren är det inte online.
Slutsatsen är logisk, men jag saknar exempel på kombinationer av offline och online, som enligt dig skulle vara det ultimata.
En sak jag hade önskat att du tog upp - och blev ganska förvånad att essän saknade - var LMS:er, Learning Management Systems (Wikipedia 2010). Kanske t.om. skrivit specifikt om Moodle (2010) som vi forskade om i IKT-kursen, som har inbyggda funktioner för glosövningar, hemtentor med mera.
Jag tycker att frågeställningen i sig är ganska intressant, men blir ganska utplattad i essän. Jag hade hellre sett att frågeställningen vinklades mer så att onlinelärandet ställdes på sin spets; t.ex. "Vilka fördelar och nackdelar har onlinelärande kontra traditionellt offlinelärande?" eller liknande. På det viset hade du kunnat rada upp mer om onlinetjänster, eftersom de flesta redan känner till hur traditionellt lärande fungerar (rimligtvis antaget) och därför inte behöver någon närmre introduktion till det. Mycket positivt att du tog upp just den detaljen att onlinelärande inte är optimalt när det gäller att lagra kunskap i långtidsminnet.
Jag uppfattade strukturen som rörig och det var svårt att förstå vilka stycken som hörde till inledningen osv. I kortaste laget, och saknar vetenskaplig referens. UNICEF som är en del av FN och arbetar med barns rättigheter är t.ex. inte en vetenskaplig källa.
Bör ses över strukturmässigt, språkmässigt och faktamässigt.
Varför använder du [[ dubbelklammrar ]] för refrerenserna?
--
Mina källor:
Moodle (2010) What is Moodle? [Elektronisk]. Tillgänglig [2010-01-20].
Wikipedia (2010) Learning Management System. [Elektronisk]. Tillgänglig [2010-01-20].