För att förtydliga så var jag (Mats Kristoffersson) med i gruppen som kom att heta Harm Visual som från början skulle göra en hemsida, men det ändrades under arbetsgången och slutprodukten blev en prototyp av en plattform/sida med ett interagerat spel.
Jag tänkte här redovisa mina egna tankar kring designbeslut. Vi kan börja med färgvalet. Min åsikt var från början att vi skulle ha en sida med mest blåaktiga färger och vit bakgrund för att knyta ihop den med hemsidan vi skulle relatera våran till. Det var sedan Anna's uppgift att ta reda på mer om färglära för den kinesiska marknaden och det kom då fram vissa färger vi skulle hålla oss borta från. Men det blå valde vi och körde med, men vi la även till orange. Dels för att det är en komplementfärg till den blå och dels för att den fungerar bra i Kina. Blå är lite lugnare och så, så den hade vi runt de saker som skulle innehålla information medan orange är en mer aktiv färg och den valde vi att ha på de mer interaktiva delarna på sidan där man kan göra nåt, välja och så. Enligt mig var det lite väl dominant med orange i början, men kombinationen fungerade bra. Jag tyckte vi gick lite långt ifrån den sidan vi skulle relatera till i början, i och med att orange dominerade mer än det blå. Men vi skulle i och för sig inte kopiera/plagiera den sidan, så även om jag var lite emot fördelningen av mängden färg mellan det blå och orange så kom jag ganska snart in i deras synvinkel på det hela med och tyckte det blev bra. Detta beslut knyter jag an till det Säljö säger på sida 17-20 då vi följer målgruppens kulturella förutsättningar. Det är största anledningen till att beslutet blev som det blev.
Vi valde att ha rundade hörn på sidan för att mjuka upp helhetsbilden och inte få den så hård och steril. Detta var vi väldigt överens om allihopa eftersom målgruppen gillar ganska flaschiga och lekfulla sidor. Så vi ville inte ha det för sterilt och seriöst, utan lite mjukare känsla. Därav de rundade hörnen. Detta var en åsikt som alla faktiskt redan hade. Jag kan inte läsa tankar, så kan hända att någon annan ville ha rundade hörn av någon annan orsak. Men vi var i alla fall direkt överens om den delen. Beslutet togs enhetligt i gruppen och vi kommunicerade om det och använde en del tidigare erfarenheter, så enligt det kan man knyta an det till kapitel 5 om kommunikation mellan och inom människor, så eftersom vi hade liknande åsikter redan inom oss så var det lätt att förstå vad den andra menade när det blev formulerat. Men annars knyter jag an beslutet till de sociokulturella förutsättningarna som målgruppen har eftersom det var utifrån att de gillade lite lekfulla saker som detta beslutet togs.
Bredden och storleken på bilden som skulle föreställa sidan gjorde vi efter standardiserade mått, så vi valde ett medelvärde där och det var inga diskussioner alls om det. Så vi körde på det för att komma igång fort då och för att det helt enkelt inte uppstod några olika åsikter i detta val. Detta kan man koppla till sida 22 i Säljö's bok och vi använder kunskap och erfarenheter som redan är etablerade. Detta eftersom vi utgick från rapporter om skärmstorlekar och så som andra gjort, dessa mått är redan väl etablerade och på så vis knyter jag ihop det med denna teori.
Jag gjorde de flesta skisser genom arbetet på sidan, i alla fall översiktsskisserna över varje del på sidan. Jag gjorde de ganska detaljrika för att veta vad som skulle finnas på varje sida och det gjorde jag flera olika exemplar av. Dels för att jag gillar att skissa och dels för att använda det som ett kommunikationsverktyg med resten av gruppen över mina tankar om upplägget. Även om det inte blev exakt som mina skisser i slutet så hade jag inte förväntat mig det heller då de bara var ett steg på vägen. Så detta var mycket stor min del, dels för att de andra tyckte att jag skissade bäst och dels ville jag det med för att utveckla skissningen lite mer och få lite mer erfarenhet. Knyter ihop detta med kapitel 5 om kommunikation mellan och inom människor, eftersom mina skisser mest var en form av kommunikation för att förklara hur jag tänkte både för mig själv och andra, det var enklare att visualisera i bild istället för text, så därför blev skisserna en stor del av kommunikationen i gruppen.
Jag och andra gjorde massa ikoner under arbetet med som vi skulle använda hade vi tänkt. Men nu blev det så till slut att vi inte använde dem. Min åsikt var från början att inte ha så många ikoner som gruppledaren föreslog. Hon ville ha en symbol till varje del i menyn istället för text. Men jag ansåg däremot att det skulle vara allt för svårt att introducera massa nya symboler/ikoner för att det skulle bli för mycket nytt att lära sig. Man ska gå utifrån deras redan etablerade symboler och kunskap så de ska behöva lära sig så lite nytt som möjligt för att använda sidan/spelet. Men vi gjorde en del ikoner och symboler ändå, vilket jag inte hade nåt emot, det gav mer erfarenhet i skissning och photoshop och så tog det inte så mycket tid. Men jag diskuterade mycket med de andra om symbolerna och hade mestadels av gruppen med mig i min åsikt om detta. Till slut fick jag fråga en motfråga, vad personen grundade symbolerna på och det visade sig att den grunden var väldigt svag och många antaganden och när det visade sig så gick det även upp för henne att det kanske inte var rätt. Så då skrotade vi många av ikonerna/symbolerna för att ha text i menyn istället. Detta kan jag knyta an till det som står på sida 22 som Säljö har skrivit. Det om att dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som redan finns. Vi använder oss alltså av sånt som redan är etablerat för att underlätta.
Vi skulle från början göra en hemsida vilket jag ansåg vara nyttigt så jag fick mer erfarenhet i kodande av sidor. Sedan när vi fick reda på vad som skulle vara på sidan så blev det klart att vi var ganska beroende av de andra grupperna. Jag tänkte i detta skedet att vi kan ändå bygga ramen runt spelet och så tidigt ändå för att det skulle finnas där sen och så att vi kunde komma igång direkt. Detta ansåg vi sedan efter lite diskussioner i gruppen att det var ganska dåligt eftersom designen av sidan och spelet kan skilja sig för mycket. Så sedan när vi diskuterade med Harm av vad han egentligen ville ha och behövde så kom vi fram till att vi gör en spelportal med ett spel på istället. Efter detta mötet blev gruppen delad i två grupper med olika syn på sakerna. Jag och Anna på ena sidan hade uppfattat det som att vi inte skulle göra spelet med medans de andra i gruppen ansåg att vi skulle göra spelet med. Detta var helt och hållet på grund utav bristfällig kommunikation. Vi borde i detta skedet följa vad Säljö menar i kapitel 7-8. Vi löste det på ett sätt som Säljö skulle tycka om och det var genom att kommunicera med den andra gruppen och med Harm för att få kommunikationen mellan oss förenklad så att det inte skulle bli några krockar i åsikter. Jag ansåg att det är viktigt att veta exakt vad beställaren vill ha medans några i gruppen nästan hade en attityd om att strunta i honom, men vi kommunicerade och löste det. Sen ansåg jag också att det var bra om vi gjorde spelet med som andra sidan av gruppen ville, men jag ville inte göra det förens vi pratat med Harm och spelgruppen för att klargöra våra intentioner och se om det skulle funka för de med. Så om jag och Anna inte hade varit där och bromsat de andra i våran grupp så hade de startat med arbetet så som det nu kom att bli, men utan att ha det klargjort med Harm och spelgruppen. Jag tror att en sån situation hade orsakat en stor del av problem då vi hade levererat nåt annat än han beställt utan att prata så att det var rätt fattat. Nu hade de andra uppfattat det fel första gången, men i det nya mötet så klargjordes allt och deras syn på vårt arbete blev den nya riktningen. Detta höll jag med om för jag ansåg att det var rätt väg att gå, speciellt nu när det blivit klargjort mellan alla parter. Vill åter igen knyta ihop med kapitel 5 om kommunikation mellan och inom människor då detta var ett stort problem då vi formulerade oss på sånt sätt att det uppstod olika uppfattningar. Men med kommunikation löstes problemet med. Knyter även ihop det till läroprocesser i institutionella miljöer på sida 155 då vi i gruppen tydligen använde oss av en del facktermer när vi pratade med Harm ibland, vilket ledde till lite av de missförstånd mellan gruppen och Harm som vi sedan löste med kommunikation.
Jag hade stor del hand om frågesidan. Jag valde att på flervalsfrågorna ha runda cirklar att klicka i istället för fyrkanter för att hålla en koherens med resten av sidan med de mjuka kanterna. Sedan valde jag att ha en fråga synlig åt gången då det annars hade blivit en väldigt lång väg att scrolla ner om alla frågor varit framme tidigare. Så därför blev upplägget som det ser ut nu. Det uppkom inga delade uppfattningar om detta utan de andra höll med om det jag sa om dessa delar.
Över lag vill jag knyta ihop allt till den sociokulturella synsättet i och med att vi hela tiden tagit hänsyn till målgruppens sociokulturella förutsättningar.
Valet om att göra spelet så realistiskt som möjligt för att likna verkligheten och förbereda personalen för en riktig pandemi bättre var enhetligt och vi grundar det på (Egidius, Henry. 2009, s. 63-69) learning by doing. Detta för att vi vill efterlikna situationen i spelet med verkligheten så mycket som möjligt så att det inte ska skilja sig så mycket när det väl händer, och på så sätt ha personalen som tränas mer förberedd.
fredag 4 juni 2010
Reflektion över min personliga utveckling
Min personliga utveckling
Jag har utvecklats en del personligen i och med detta projekt. Allt började som sagt med frågeformuläret som alla svarade på. Innan vi visste vilken grupp vi skulle vara i så började jag att lära mig mera kodning av hemsidor eftersom det var det jag ville lära mig mest av och därför jag ville ha det projektet. Många vill nog ha ett projekt utifrån saker de kan mest om för att det ska gå enklare, men jag ville ha ett projekt som jag inte kunde mest om för att det är då man kan utvecklas mest. Sen när man kom in en bit i projektet och vi bestämde oss för att göra en prototyp av hemsidan bara i photoshop gjorde att den tiden jag la på att lära mig mer kodning inte var så nyttig. I alla fall inte för detta projektet, men det var självklart nyttigt för min personliga utveckling och just detta spåret med hemsidor ska jag utveckla lite mer hos mig under sommaren.
Sedan gjorde jag de flesta skisserna i arbetet med översikt över sidan och även en del symboler som jag både skissade och gjorde i photoshop, även om de inte kom med i slutprodukten. Detta var en stor del i början av arbetet och i slutet med för att få fram vad sidorna skulle innehålla. Det har kanske inte förbättrat mig avsevärt, men jag har i alla fall fått mer erfarenhet i skissning.
Sedan har det uppstått en del kommunikationsproblem under arbetets gång vilket även kan ske ute i arbetslivet. Det är en nyttig erfarenhet att ha med sig. Harm var en väldig visionär och var tvungen att tas ner lite till en rimligare nivå så han inte trodde han skulle få nåt vi omöjligt kunde leverera. Att kommunicera och även ändra beställarens syn på vad han behöver jämfört med vad han först sa att han ville ha har varit en nyttig erfarenhet.
En annan sak som klarnat lite mer för mig i detta arbetet är att jag arbetar bäst under natt-tid och idéer kan poppa upp i huvudet när som helst. Ta exempelvis en 4 dagarsperiod under arbetet så var jag på en militärövning som sjukvårdare där insatskompaniet jag är med i underställdes en mekaniserad bataljon. Så när jag sitter där i en 13 bil och simulerad artillerield smäller runt om och snart smäller även automatvapnen när fienden tar oss med överraskning, så ploppar det upp en del idéer för arbetet i huvudet. Tur att jag alltid har penna och block i stridsvästen så jag kunde skissa lite snabbt efter vi alla var ”döda”. Att idéer kan komma när som helst visste jag innan, men vad just detta ledde till var en annan sak. Jag ska nog införskaffa ett par extra M90 fältbyxor och ha civilt då det är riktigt bra fickor i dem att ha pennor och block i (och massa annat med), förmodligen blir det
ett par enfärgade då det finns att få tag på. Så kort och gott ska jag skaffa ett par byxor som kommer underlätta designarbetet för mig, om nån idé dyker upp ska jag alltid kunna få ner det på ett papper.
Även om jag inte utvecklats så som jag hade planerat under arbetsgången så har jag ändå utvecklats. Jag lärde mig lite mer kodning, men inte så mycket som jag ville eftersom vi gjorde en prototyp i photoshop istället. Jag lärde mig däremot lite mer i photoshop vilket är bra.
Så kort och gott så har det inte gått som jag först tänkt, men jag är istället numera lite bättre på photoshop, vet lite mer om situationer som kan uppstå i arbetslivet och hur man kan hantera dem. Jag har fått mer erfarenhet i bland annat skissning och även en bättre inblick på den kinesiska målgruppen. Sen att jag ska skaffa ett par byxor som kommer underlätta mitt designarbete genom att jag alltid kommer ha tillgång till bra skissmaterial.
Jag tycker pesonligen att det mestadels är designprocessen som har utvecklats hos mig utifrån de socialkulturella förutsättningar jag haft.
Men jag har även lärt mig mycket om socialkulturella förutsättningar. Speciellt under sista redovisningen då jag råkade använda "fel" ordval när jag sa utlärning och inlärning, det skulle självklart ha varit lärande. Detta eftersom inlärning syftar mest på den som lär sig, medans utlärning syftar på läraren eller den som lär ut. Lärande är därför ett bättre begrepp eftersom det syftar på hela lärprocessen. Lärande är ju inget som hänger enbart på en part utan det påverkas verkligen utifrån de socialkulturella förutsättningarna som finns. Så jag skulle kunns skylla på mina socialkulturella förutsättningar att jag använde fel ord där. Men ärligt talat hade jag inte tänkt så mycket på ordvalet innan, så det var lite av en ögonöppnare att jag i framtiden ska vara försiktigare med vissa ordval, men en sak är säker, jag kommer aldrig använda orden inlärning och utlärning i fel sammanhang längre.
Mina socialkulturella förutsättningar har ändrats under arbetet och jag har fått mer kunskap inom området pedagogik, men dårakt inte till samma nivå som lärarna fått under 5 års utbildning inom ämnet. Många av sakerna som tidigare erfarenheter hos målgruppen och lärandets situerande natur är saker som jag bara gjort innan utan att kanske tänka efter exakt varför, men denna kurs har verkligen gjort att jag numera vet lite mer varför jag gör vissa saker mer, inte bara för att det funkar.
Vi är verkligen unika var och en i klassen, jag tror exempelvis inte att det finns någon som har samma socialkulturella parametrar som jag har. Vi är ju alla individer. Jag exempelvis påverkas av fritiden, mitt kontrakt med försvarsmakten och de övningar och utbildningar jag är på, samt dykning, jakt, att jag lär ut figurspel och modellmålning till en hög standard. Så dessa socialkulturella förutsättningar har haft påverkan i denna kursen med, så även om det är samma kurs så har nog varje elev lärt sig lite olika saker. Därför är det bra att arbeta i grupp med för att få en mer omfattande kunskapsbank totalt inom gruppen som man kan dra nytta av. De socialkulturella förutsättninarna för mig har även varit till nytta i och med att arbetet gick ut på pandemibekämpning. Även om jag inte bekämpat pandemi, så är jag sjukvårdare i ett insatskompani och har haft fall av epidemier av magsjuka och upprättande av karantänsområden och så, samt vaktposter och patrullering. Dessa kunskaper var till nytta för att bättre förstå vad det var vi jobbade med egentligen. På detta sätt hade jag nog en ganska unik socialkulturell förutsättning i detta arbetet skulle jag tro.
Utifrån kursmålen så tycker jag att jag nått följande mål:
Kunskap och förståelse för samspelet mellan människa och teknik för sociala och tekniska resursers betydelse i läroprocessen. Vilket jag tycker står med i både rapport men även i tidigare blogginlägg.
Samt kunskaper om sociokulturella förutsättningar för lärande. Detta är solklart tycker jag då hela arbetet i princip utgått ifrån det, och även står i tidigare blogginlägg. Samma sak med konkreta praktiska villkor där jag tar mig själv som en del exempel. Det har som sagt uppstått en del problem under arbetsgången, men vi har löst det och det har gett en stor insikt i hur riktiga arbeten är. Nu har vi påverkat beställaren med under arbetet då han egentligen inte visste vad han ville ha i början. Hela arbetsgången har minst sagt varit komplex, men arbetet utfördes och har genererat i mer insikt och kunskap hur arbeten som detta fungerar.
"Learning by doing"
Skillnader mellan kognitiva processer för lärande kontra upplevelsebaserat lärande. Detta tycker jag att vi använt en ganska bra blandning av i arbetet. Sätta upplevelsebaserat lärande i relation till metoder som portfolio etc. Slutprodukten av arbetet visar på detta, men även hur vi arbetat med googledocs och liknande och hur vi själva upplevde liknande produkter när vi kollade marknaden.
De pedagogiska teorierna står med mycket i det andra dokumentet då jag ansåg att jag ville knyta ihop det till arbetsgången mer. Även designmetodiska val kan man se i slutprodukten, men finns även en ren designrapport i designinriktade kursen som var med i samma projekt. Men framför allt så ser man det att vi fick fram en prototyp som beställaren gillade och som vi med våran efterforskning anser passar målgruppen utifrån deras sociokulturella förutsättningar.
Jag har arbetat i grupp så är inte enbart jag som ska ha all ära. Vi fick beställaren att inse att hans första beställning var orealistisk och vi har påverkat honom genom arbetet med utifrån det han behöver, inte det han ville ha och han var mycket öppen för det, så det tycker jag visar att vi klarade att genomföra arbetet och dels att vi fick fram en prototyp han var nöjd med. Så har besvisat att våran grupp fungerat bra och att jag kan arbeta i grupp. Prototypen var färdig inom tidsramarna och beställaren fick ett positivt intryck.
Jag valde detta arbete för att förstärka mina svaga sidor, inte för att stärka mina starka, men även om det inte blev som jag hade tänkt först så står det i detta inlägg om min personliga utveckling. Vi har under arbetet delat upp mycket mellan oss utifrån våra personliga kunskaper och förmågor och det har fungerat bra, se bara på prototypen.
Teorierna som kan knytas an här är Säljös sociokulturella synsätt över lag, men det står även mer om olika teorier i det andra inlägget/dokumentet.
Jag har utvecklats en del personligen i och med detta projekt. Allt började som sagt med frågeformuläret som alla svarade på. Innan vi visste vilken grupp vi skulle vara i så började jag att lära mig mera kodning av hemsidor eftersom det var det jag ville lära mig mest av och därför jag ville ha det projektet. Många vill nog ha ett projekt utifrån saker de kan mest om för att det ska gå enklare, men jag ville ha ett projekt som jag inte kunde mest om för att det är då man kan utvecklas mest. Sen när man kom in en bit i projektet och vi bestämde oss för att göra en prototyp av hemsidan bara i photoshop gjorde att den tiden jag la på att lära mig mer kodning inte var så nyttig. I alla fall inte för detta projektet, men det var självklart nyttigt för min personliga utveckling och just detta spåret med hemsidor ska jag utveckla lite mer hos mig under sommaren.
Sedan gjorde jag de flesta skisserna i arbetet med översikt över sidan och även en del symboler som jag både skissade och gjorde i photoshop, även om de inte kom med i slutprodukten. Detta var en stor del i början av arbetet och i slutet med för att få fram vad sidorna skulle innehålla. Det har kanske inte förbättrat mig avsevärt, men jag har i alla fall fått mer erfarenhet i skissning.
Sedan har det uppstått en del kommunikationsproblem under arbetets gång vilket även kan ske ute i arbetslivet. Det är en nyttig erfarenhet att ha med sig. Harm var en väldig visionär och var tvungen att tas ner lite till en rimligare nivå så han inte trodde han skulle få nåt vi omöjligt kunde leverera. Att kommunicera och även ändra beställarens syn på vad han behöver jämfört med vad han först sa att han ville ha har varit en nyttig erfarenhet.
En annan sak som klarnat lite mer för mig i detta arbetet är att jag arbetar bäst under natt-tid och idéer kan poppa upp i huvudet när som helst. Ta exempelvis en 4 dagarsperiod under arbetet så var jag på en militärövning som sjukvårdare där insatskompaniet jag är med i underställdes en mekaniserad bataljon. Så när jag sitter där i en 13 bil och simulerad artillerield smäller runt om och snart smäller även automatvapnen när fienden tar oss med överraskning, så ploppar det upp en del idéer för arbetet i huvudet. Tur att jag alltid har penna och block i stridsvästen så jag kunde skissa lite snabbt efter vi alla var ”döda”. Att idéer kan komma när som helst visste jag innan, men vad just detta ledde till var en annan sak. Jag ska nog införskaffa ett par extra M90 fältbyxor och ha civilt då det är riktigt bra fickor i dem att ha pennor och block i (och massa annat med), förmodligen blir det
ett par enfärgade då det finns att få tag på. Så kort och gott ska jag skaffa ett par byxor som kommer underlätta designarbetet för mig, om nån idé dyker upp ska jag alltid kunna få ner det på ett papper.
Även om jag inte utvecklats så som jag hade planerat under arbetsgången så har jag ändå utvecklats. Jag lärde mig lite mer kodning, men inte så mycket som jag ville eftersom vi gjorde en prototyp i photoshop istället. Jag lärde mig däremot lite mer i photoshop vilket är bra.
Så kort och gott så har det inte gått som jag först tänkt, men jag är istället numera lite bättre på photoshop, vet lite mer om situationer som kan uppstå i arbetslivet och hur man kan hantera dem. Jag har fått mer erfarenhet i bland annat skissning och även en bättre inblick på den kinesiska målgruppen. Sen att jag ska skaffa ett par byxor som kommer underlätta mitt designarbete genom att jag alltid kommer ha tillgång till bra skissmaterial.
Jag tycker pesonligen att det mestadels är designprocessen som har utvecklats hos mig utifrån de socialkulturella förutsättningar jag haft.
Men jag har även lärt mig mycket om socialkulturella förutsättningar. Speciellt under sista redovisningen då jag råkade använda "fel" ordval när jag sa utlärning och inlärning, det skulle självklart ha varit lärande. Detta eftersom inlärning syftar mest på den som lär sig, medans utlärning syftar på läraren eller den som lär ut. Lärande är därför ett bättre begrepp eftersom det syftar på hela lärprocessen. Lärande är ju inget som hänger enbart på en part utan det påverkas verkligen utifrån de socialkulturella förutsättningarna som finns. Så jag skulle kunns skylla på mina socialkulturella förutsättningar att jag använde fel ord där. Men ärligt talat hade jag inte tänkt så mycket på ordvalet innan, så det var lite av en ögonöppnare att jag i framtiden ska vara försiktigare med vissa ordval, men en sak är säker, jag kommer aldrig använda orden inlärning och utlärning i fel sammanhang längre.
Mina socialkulturella förutsättningar har ändrats under arbetet och jag har fått mer kunskap inom området pedagogik, men dårakt inte till samma nivå som lärarna fått under 5 års utbildning inom ämnet. Många av sakerna som tidigare erfarenheter hos målgruppen och lärandets situerande natur är saker som jag bara gjort innan utan att kanske tänka efter exakt varför, men denna kurs har verkligen gjort att jag numera vet lite mer varför jag gör vissa saker mer, inte bara för att det funkar.
Vi är verkligen unika var och en i klassen, jag tror exempelvis inte att det finns någon som har samma socialkulturella parametrar som jag har. Vi är ju alla individer. Jag exempelvis påverkas av fritiden, mitt kontrakt med försvarsmakten och de övningar och utbildningar jag är på, samt dykning, jakt, att jag lär ut figurspel och modellmålning till en hög standard. Så dessa socialkulturella förutsättningar har haft påverkan i denna kursen med, så även om det är samma kurs så har nog varje elev lärt sig lite olika saker. Därför är det bra att arbeta i grupp med för att få en mer omfattande kunskapsbank totalt inom gruppen som man kan dra nytta av. De socialkulturella förutsättninarna för mig har även varit till nytta i och med att arbetet gick ut på pandemibekämpning. Även om jag inte bekämpat pandemi, så är jag sjukvårdare i ett insatskompani och har haft fall av epidemier av magsjuka och upprättande av karantänsområden och så, samt vaktposter och patrullering. Dessa kunskaper var till nytta för att bättre förstå vad det var vi jobbade med egentligen. På detta sätt hade jag nog en ganska unik socialkulturell förutsättning i detta arbetet skulle jag tro.
Utifrån kursmålen så tycker jag att jag nått följande mål:
Kunskap och förståelse för samspelet mellan människa och teknik för sociala och tekniska resursers betydelse i läroprocessen. Vilket jag tycker står med i både rapport men även i tidigare blogginlägg.
Samt kunskaper om sociokulturella förutsättningar för lärande. Detta är solklart tycker jag då hela arbetet i princip utgått ifrån det, och även står i tidigare blogginlägg. Samma sak med konkreta praktiska villkor där jag tar mig själv som en del exempel. Det har som sagt uppstått en del problem under arbetsgången, men vi har löst det och det har gett en stor insikt i hur riktiga arbeten är. Nu har vi påverkat beställaren med under arbetet då han egentligen inte visste vad han ville ha i början. Hela arbetsgången har minst sagt varit komplex, men arbetet utfördes och har genererat i mer insikt och kunskap hur arbeten som detta fungerar.
"Learning by doing"
Skillnader mellan kognitiva processer för lärande kontra upplevelsebaserat lärande. Detta tycker jag att vi använt en ganska bra blandning av i arbetet. Sätta upplevelsebaserat lärande i relation till metoder som portfolio etc. Slutprodukten av arbetet visar på detta, men även hur vi arbetat med googledocs och liknande och hur vi själva upplevde liknande produkter när vi kollade marknaden.
De pedagogiska teorierna står med mycket i det andra dokumentet då jag ansåg att jag ville knyta ihop det till arbetsgången mer. Även designmetodiska val kan man se i slutprodukten, men finns även en ren designrapport i designinriktade kursen som var med i samma projekt. Men framför allt så ser man det att vi fick fram en prototyp som beställaren gillade och som vi med våran efterforskning anser passar målgruppen utifrån deras sociokulturella förutsättningar.
Jag har arbetat i grupp så är inte enbart jag som ska ha all ära. Vi fick beställaren att inse att hans första beställning var orealistisk och vi har påverkat honom genom arbetet med utifrån det han behöver, inte det han ville ha och han var mycket öppen för det, så det tycker jag visar att vi klarade att genomföra arbetet och dels att vi fick fram en prototyp han var nöjd med. Så har besvisat att våran grupp fungerat bra och att jag kan arbeta i grupp. Prototypen var färdig inom tidsramarna och beställaren fick ett positivt intryck.
Jag valde detta arbete för att förstärka mina svaga sidor, inte för att stärka mina starka, men även om det inte blev som jag hade tänkt först så står det i detta inlägg om min personliga utveckling. Vi har under arbetet delat upp mycket mellan oss utifrån våra personliga kunskaper och förmågor och det har fungerat bra, se bara på prototypen.
Teorierna som kan knytas an här är Säljös sociokulturella synsätt över lag, men det står även mer om olika teorier i det andra inlägget/dokumentet.
Reflektionsdokument om Harm Visual arbetet
Harm Visual Rapport
Inledning
Denna rapport kommer ta upp saker om Harm Visual projektet ur pedagogisk synvinkel. Det kommer även finnas en bilaga som handlar om min personliga utveckling under arbetsgången på samma ställe som denna rapport finns. Harm är namnet på personen som beställde arbetet, därav projektnamnet.
Rapporten kommer börja med att beskriva arbetsgången efter inledningen. Där kommer problemen som uppkommit finnas, samt vilka lösningar vi gjorde och varför. Efter arbetsgången så kommer teorier ur boken Lärande i praktiken att tas upp för att styrka de valen som gjordes. Rapporten kommer sedan avslutas med en diskussion/slutsats.
Det har skett mycket förändringar av arbetet under pågående arbete, från början skulle vi koda en sida men det slutade med att vi gjorde en prototyp inklusive ett spel i photoshop och redovisade.
Arbetsgång
Allt började en dag i skolan där vi skulle svara på ett frågeformulär som sedan användes som grund för att dela in klassen i olika grupper. Utifrån våra svar så hamnade jag (Mats), Anna, Frida, Marcus och Christian i samma grupp. Våran grupp hade i uppgift att utveckla en hemsida eller portal för att lägga upp ett spel och massa videor och information om pandemi bekämpning. Målgruppen var primärt kinesiska företagsledningar och yrkes män och kvinnor.
Vi tänkte först skriva kod till en hemsida men det slutade med att det blev en bild prototyp i photoshop.
Vi fick sedan på en lektion veta mer om vad Harm ville ha då han visade ett spel och svarade på frågor. Efter det så diskuterade gruppen över skype hur vi ville lägga upp det och diskuterade vad vi skulle göra, men det var fortfarande ganska oklart exakt vad Harm ville ha, så vi bokade ett möte med Harm för att ställa frågor och ta reda på mer om det.
Första mötet med Harm var 14e april och det var jag och Anna som var där. Vi fick en ganska klar bild över vad han ville ha då. I detta skedet skulle det bli en hemsida som är uppbyggd på följande vis. Först en startsida med nyheter och en introduktionsfilm samt länkar till liknande sidor, här finns även möjlighet att logga in. När man loggat in kommer man till sin personliga sida där bland annat information och träningsfilmer ur spelet kommer hamna i gallerier efter att man låst upp de. Man ska sedan komma till en träningssida där man kan se en träningsvideo och svara på ett frågeformulär för att träna inför själva spelet. När man är klar med träningen kommer filmen och informationen till galleriet på personliga sidan. Efter det så kommer man till själva spelsidan där vi skulle lägga in spelgruppens spel (det var en annan grupp som hade i uppdrag att göra spelet), så på denna del skulle vi bara designa runt spelet så att det bara var att lägga in. Harm nämnde att han ville ha det i samma stil som age of empire spelen. Statistik över hur det gick i spelet skulle sparas i den personliga profilsidan och denna statistik skulle vidare till den Kinesiska veterinär byrån så att de ska få en överblick över hur mycket utbildat folk de har och hur mycket de kan. Bilden på följande sida är en skiss jag gjorde efter mötet utifrån den informationen vi fått där. Designen och skissen byggde i detta steget enbart på vad Harm ville ha. Vi skulle efter mötet undersöka målgruppen för att förbättra designen.
Bild 1: Skissad och fotad av Mats Kristoffersson
När skissen var gjord så kollade vi upp lite på kinesiska sidor samt började kolla lite på målgruppen. Den 19e april så gjorde vi en funktionsanalys över arbetet och kom fram till att som det såg ut i detta läget så var vi för mycket beroende på de andra grupperna för att kunna leverera en bra prototyp. Om vi följde den tidigare planen så hade vi behövt vänta tills filmgruppen och spelgruppen var klara med sina saker innan vi kunde verkligen göra vår design för att knyta ihop allt. Detta sådde ett frö i oss som skulle leda till vidareutveckling av våra skisser och idéer.
Efter det så hade vi möten i gruppen och diskuterade hur det skulle kunna förbättras och vad Harm egentligen ville ha. Eftersom han inte var helt insatt i de tekniska detaljerna kring allt och vi hade mer kunskap om hemsidor, spel och såna saker. Så vi kom fram med idén att Harm egentligen ville ha en spel-plattform och ändrade vår designidé utifrån det. Så vi diskuterade med Harm som var beställaren och pratade med honom om vad han egentligen behövde. Han var verkligen bra på att lyssna på våra förslag och väldigt öppen för våra idéer.
I slutet av april så hade vi en kort presentation för resten av grupperna och lärarna om arbetet och hur långt vi hade kommit. Efter det så har det varit lite diskussioner med spelgruppen eftersom i vår nya designidé så gör vi spelet med direkt på sidan och väver in den mera i plattformen. Detta skulle leda till en del diskussioner och förseningar i arbetet.
Vi hade lite möten med våran grupp sedan med och diskuterade hur vi skulle fortgå med arbetet. Vi hade även delat upp sidan i olika delar för att dela upp arbetet så vi jobbade lite individuellt med. Jag gjorde exempelvis en hel del skisser på hur sidan skulle se ut samt en del photoshopande för att få till symboler som eventuellt skulle användas. Nu är det mycket arbete som inte syns i den slutgiltiga produkten, men det var ett steg på vägen mot slutprodukten. När man ser på det så så är det många olika saker som gjordes under arbetsgången som inte kom med i slutprodukten,. Men det är så det går till man får ”kill your darlings” ibland för att få vidare utvecklingen av produkten.
Efter en del diskussioner och många skisser och olika prototyper senare så stod det still ett tag i och med kommunikationsproblem mellan denna gruppen och spelgruppen samt Harm. Detta är även problem som kan uppstå i projekt i den verkliga världen. Eftersom vår nya designidé inkräktade väldigt mycket på deras arbete var vi tvungna att reda ut det innan vi fortsatte med arbetet. Så vi hade ett möte med spelgruppen och Harm, satte oss ner tillsammans i ett rum och diskuterade. Detta löste sig ganska smidigt och vi fortsatte med vad vi planerade och utformade spelet med för sidan så fick Harm två spel på redovisningen.
Utformningen av prototypen utgick ifrån våra studier av Kinesiska sidor och även informationen vi kunde få fram om målgruppen. CNFoodsaftey heter en kinesisk sida vi skulle ta hänsyn till då den ska vara nära inlänkad i våran platform. Så den var en primär källa för inspiration. Jag tog även och fixade fram mitt kinesiska namn så jag kunde registrera mig på renren vilket är kinesiska motsvarigheten till facebook. Där kollade jag även lite på spelen och tog inspiration ifrån. Vi kollade även massa andra sidor också.
Utformningen av sidan utgick mycket utifrån dessa sidor som nämndes i ovanstående stycke och andra sidor med. Sedan så gjorde Frida i gruppen mycket efterforskning om målgruppen och lika så Anna som även hade hand om färgvalet. Vi valde blå och orange med orange som huvudfärg och på det som är interaktivt då det är en mer aktiv färg. Den blå färgen hade vi mer på det som innehöll information då det är en lite lugnare färg. Dessa två färger är även komplementfärger, detta är erfarenheter från tidigare kurser. Färgvalet möttes väldigt positivt på redovisningen för Harm.
Vi valde att ha rundade hörn över allt för att mjuka upp sidan lite. Av samma orsak är boxarna man kryssar i cirklar för att det ska vara mer koherens med resten av sidan och inte verka för skarpt som en ren fyrkant kunde gjort.
Menyn hade vi en nyansskillnad på för att få den att se mer tredimensionell ut och inte så plan som den vore annars.
Sidorna utformades utifrån samma princip och det var utifrån målgruppen. De gillar mycket boxar och information, så vi ger de boxar och information. Det ska vara ganska lekfullt, där kommer spelet in och de glada färgerna. Men vi ville fortfarande ha kvar det seriösa och därav är det inte lika mycket nerplottrat på sidan som om vi enbart hade satsat på underhållning.
Efter redovisningen ur designsynvinkeln mot slutet av kursen gjordes och efter det så utvecklade vi inte sidan så mycket mer direkt då. I det skedet hade vi möjlighet att fortsätta arbeta på det om vi ville och alla skulle slås ihop i en arbetsgrupp i så fall. Jag ansåg att jag inte hade tid med det i och med rapporterna i kurserna och teoriprov för att jaga med pilbåge som snart skulle vara klart med. Så personligen kände jag att om jag skulle välja att fortsätta med arbetet som där var valfritt så skulle jag inte hinna med allt annat. Det skulle leda till att jag bara blir mer stressad och försämra arbetet över lag för mig under den perioden. Kort och gott så kände jag att det inte skulle ge mig så mycket mer i min personliga utveckling som designer. Därav det aktiva valet att inte ingå i 30 minuters gruppen som de sedan kom att kallas.
Teorier
”Inte ens den mest kraftfulla informationsteknologi löser lärandets problem, den ändrar bara dess villkor” Citatet är från (Säljö, R. 2008, s. 12) och är en ganska intressant åsikt. Vad som menas är att vi inte ska begränsa lärandet till en viss teknik eller miljö eftersom lärande är en sak som sker hela tiden på alla platser och i alla situationer. Så när vi utvecklar något för lärande som i detta projektet så löser vi inte lärandets problem utan vi bara ändrar dess villkor för att passa in i målgruppens socialkulturella förutsättningar. Människor är olika och lär sig på olika sätt så för att försöka optimera lärandet för en viss målgrupp så gjorde vi efterforskning om målgruppen och marknaden den ska ut på. Detta gör att vi ändrar lärandets villkor för att komma närmare deras primära socialisation (Säljö, R. 2008, s. 35-38). Vi kan inte få sidan att vara precis som deras primära socialisation, men det är en målsättning att arbeta mot för att förbättra deras lärande. Eftersom den primära socialisationen är individuell så skulle det betyda att vi hade behövt bygga en sida per person som finns och optimera för denna till 100% för alla. Det säger sig själv att det är omöjligt.
(Egidius, Henry. 2009, s. 9) Står det att den boken är en uppdaterad version för att anpassa till de nya förutsättningar som uppkommit sedan förra utgåvan av boken kom ut. Med detta vill jag påpeka att de socialkulturella och även andra förutsättningar förändras med tiden. Så även om vi utvecklade sidan för dagens Kina och även kollade vart utvecklingen var på väg så vi kunde anpassa det för de socialkulturella förutsättningarna även imorgon. Men det betyder inte att den är helt klar och optimal för all framtid, utan det är ett pågående arbete som måste följas upp och vidareutvecklas och förändras allt eftersom tiden går och de socialkulturella förutsättningarna förändras. Så om sidan kommer upp på riktigt bör det finnas någon eller några som har koll på de socialkulturella förutsättningarna så att de kan ändra sidan lite allt eftersom.
(Säljö, R. 2008, s. 22) Står det att det är bra att dra nytta av de erfarenheter och kunskap som redan finns, även från tidigare generationer. Utifrån detta så utvecklade vi sidan utifrån saker som målgruppen är van med. Exempelvis position av meny och knappar så gjorde vi massa efterforskningar på existerande sidor för att få det rätt. Även spelet bygger någorlunda på redan etablerade koncept så det liknar många spel som redan existerar i upplägget. Detta för att inte målgruppen ska behöva lära sig massa nya saker och därmed öka risken att något går fel. Ju fler nya variabler desto större risk att nåt går fel. Vi gjorde en hel uppsjö av ikoner och symboler under arbetet för att ha som knappar och symboler till olika saker. Men efterforskningen visade att det inte var så bra att använda det, dels för att det var aldeles för många nya symboler vi hade försökt etablera i så fall. Så vi tog bort massor av dessa ikoner och symboler för att förenkla. För även om en etablerad symbol är riktigt enkel att veta vad den betyder och är bra att använda på en knapp så är det alldeles för riskabelt att introducera så många nya som det var. Så i den delen av arbetet var det mycket ”kill your darlings”.
I (Egidius, Henry. 2009, s. 63-69) finns en teori som heter learning by doing och detta är en teori som vi verkligen använde oss av här. För man kan inte öva bekämpning av pandemi i verkligheten, utan man behöver öva sig innan det blir ett skarpt läge så att man är väl förberedd när det händer. Enligt learning by doing så utvecklade vi ett spel som finns på sidan som gör att man kan träna pandemibekämpning. Vi försökte utveckla det så att den simulerar en pandemi så verkligt som möjligt så att de som tränas här ska ha större kunskap senare i ett skarpt fall.
Diskussion/Slutsats
Detta projekt har varit en intressant resa som utvecklat mig lite mera personligen som designer och även gett mig nya erfarenheter inom pedagigiken. Det är många problem och ändringar som skett under arbetsgången men vi levererade en prototyp som fick bra respons av beställaren på redovisningen. Det är dock något som egentligen aldrig kan bli klart, så sidan kan alltid vidareutvecklas, men nu är det stopp med mitt arbete på den i och med att kursen är slut snart och jag skulle inte utvecklas så mycket som designer eller pedagog av att fortsätta pilla på den just nu. Det har jag andra saker jag kommer göra istället som passar bättre in i min individuella utveckling.
Det viktigaste i detta arbetet var att anpassa sig efter en målgrupp jag normalt inte arbetar utifrån för det är för den kinesiska marknaden. Det har varit mycket lärorikt om målgruppen och kommer underlätta om något arbete för kineser skulle dyka upp i framtiden.
Kort och gott kan man säga att gruppen levererade en prototyp som tilltalade beställaren, men den har helt klart utvecklingsmöjligheter. Exempelvis så ville han ha spelet lite annorlunda vilket är lätt ordnat egentligen, men det arbetet togs över av 30 minuters gruppen och ingår därför inte i min rapport då jag inte ingick i den gruppen.
Ur den pedagogiska synvinkeln så har vi utgått mest från våra egna erfarenheter och synvinklar, men även hämtat mycket ifrån Säljö. Det visade sig även att vi tyckte väldigt lika som honom, men vi låste oss heller inte helt till en teori utan kanske gick lite utanför ramen ibland, men det anknyter jag till de socialkulturella förutsättningarna vi hade.
Källhänvisning
Säljö, Roger (2008). Lärande i praktiken. Smedjebacken: ScandBook.
ISBN: 978-91-7227-436-5
Egidius, Henry (2009). Pedagigik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur
ISBN: 978-91-27-11739-6
Inledning
Denna rapport kommer ta upp saker om Harm Visual projektet ur pedagogisk synvinkel. Det kommer även finnas en bilaga som handlar om min personliga utveckling under arbetsgången på samma ställe som denna rapport finns. Harm är namnet på personen som beställde arbetet, därav projektnamnet.
Rapporten kommer börja med att beskriva arbetsgången efter inledningen. Där kommer problemen som uppkommit finnas, samt vilka lösningar vi gjorde och varför. Efter arbetsgången så kommer teorier ur boken Lärande i praktiken att tas upp för att styrka de valen som gjordes. Rapporten kommer sedan avslutas med en diskussion/slutsats.
Det har skett mycket förändringar av arbetet under pågående arbete, från början skulle vi koda en sida men det slutade med att vi gjorde en prototyp inklusive ett spel i photoshop och redovisade.
Arbetsgång
Allt började en dag i skolan där vi skulle svara på ett frågeformulär som sedan användes som grund för att dela in klassen i olika grupper. Utifrån våra svar så hamnade jag (Mats), Anna, Frida, Marcus och Christian i samma grupp. Våran grupp hade i uppgift att utveckla en hemsida eller portal för att lägga upp ett spel och massa videor och information om pandemi bekämpning. Målgruppen var primärt kinesiska företagsledningar och yrkes män och kvinnor.
Vi tänkte först skriva kod till en hemsida men det slutade med att det blev en bild prototyp i photoshop.
Vi fick sedan på en lektion veta mer om vad Harm ville ha då han visade ett spel och svarade på frågor. Efter det så diskuterade gruppen över skype hur vi ville lägga upp det och diskuterade vad vi skulle göra, men det var fortfarande ganska oklart exakt vad Harm ville ha, så vi bokade ett möte med Harm för att ställa frågor och ta reda på mer om det.
Första mötet med Harm var 14e april och det var jag och Anna som var där. Vi fick en ganska klar bild över vad han ville ha då. I detta skedet skulle det bli en hemsida som är uppbyggd på följande vis. Först en startsida med nyheter och en introduktionsfilm samt länkar till liknande sidor, här finns även möjlighet att logga in. När man loggat in kommer man till sin personliga sida där bland annat information och träningsfilmer ur spelet kommer hamna i gallerier efter att man låst upp de. Man ska sedan komma till en träningssida där man kan se en träningsvideo och svara på ett frågeformulär för att träna inför själva spelet. När man är klar med träningen kommer filmen och informationen till galleriet på personliga sidan. Efter det så kommer man till själva spelsidan där vi skulle lägga in spelgruppens spel (det var en annan grupp som hade i uppdrag att göra spelet), så på denna del skulle vi bara designa runt spelet så att det bara var att lägga in. Harm nämnde att han ville ha det i samma stil som age of empire spelen. Statistik över hur det gick i spelet skulle sparas i den personliga profilsidan och denna statistik skulle vidare till den Kinesiska veterinär byrån så att de ska få en överblick över hur mycket utbildat folk de har och hur mycket de kan. Bilden på följande sida är en skiss jag gjorde efter mötet utifrån den informationen vi fått där. Designen och skissen byggde i detta steget enbart på vad Harm ville ha. Vi skulle efter mötet undersöka målgruppen för att förbättra designen.
Bild 1: Skissad och fotad av Mats Kristoffersson
När skissen var gjord så kollade vi upp lite på kinesiska sidor samt började kolla lite på målgruppen. Den 19e april så gjorde vi en funktionsanalys över arbetet och kom fram till att som det såg ut i detta läget så var vi för mycket beroende på de andra grupperna för att kunna leverera en bra prototyp. Om vi följde den tidigare planen så hade vi behövt vänta tills filmgruppen och spelgruppen var klara med sina saker innan vi kunde verkligen göra vår design för att knyta ihop allt. Detta sådde ett frö i oss som skulle leda till vidareutveckling av våra skisser och idéer.
Efter det så hade vi möten i gruppen och diskuterade hur det skulle kunna förbättras och vad Harm egentligen ville ha. Eftersom han inte var helt insatt i de tekniska detaljerna kring allt och vi hade mer kunskap om hemsidor, spel och såna saker. Så vi kom fram med idén att Harm egentligen ville ha en spel-plattform och ändrade vår designidé utifrån det. Så vi diskuterade med Harm som var beställaren och pratade med honom om vad han egentligen behövde. Han var verkligen bra på att lyssna på våra förslag och väldigt öppen för våra idéer.
I slutet av april så hade vi en kort presentation för resten av grupperna och lärarna om arbetet och hur långt vi hade kommit. Efter det så har det varit lite diskussioner med spelgruppen eftersom i vår nya designidé så gör vi spelet med direkt på sidan och väver in den mera i plattformen. Detta skulle leda till en del diskussioner och förseningar i arbetet.
Vi hade lite möten med våran grupp sedan med och diskuterade hur vi skulle fortgå med arbetet. Vi hade även delat upp sidan i olika delar för att dela upp arbetet så vi jobbade lite individuellt med. Jag gjorde exempelvis en hel del skisser på hur sidan skulle se ut samt en del photoshopande för att få till symboler som eventuellt skulle användas. Nu är det mycket arbete som inte syns i den slutgiltiga produkten, men det var ett steg på vägen mot slutprodukten. När man ser på det så så är det många olika saker som gjordes under arbetsgången som inte kom med i slutprodukten,. Men det är så det går till man får ”kill your darlings” ibland för att få vidare utvecklingen av produkten.
Efter en del diskussioner och många skisser och olika prototyper senare så stod det still ett tag i och med kommunikationsproblem mellan denna gruppen och spelgruppen samt Harm. Detta är även problem som kan uppstå i projekt i den verkliga världen. Eftersom vår nya designidé inkräktade väldigt mycket på deras arbete var vi tvungna att reda ut det innan vi fortsatte med arbetet. Så vi hade ett möte med spelgruppen och Harm, satte oss ner tillsammans i ett rum och diskuterade. Detta löste sig ganska smidigt och vi fortsatte med vad vi planerade och utformade spelet med för sidan så fick Harm två spel på redovisningen.
Utformningen av prototypen utgick ifrån våra studier av Kinesiska sidor och även informationen vi kunde få fram om målgruppen. CNFoodsaftey heter en kinesisk sida vi skulle ta hänsyn till då den ska vara nära inlänkad i våran platform. Så den var en primär källa för inspiration. Jag tog även och fixade fram mitt kinesiska namn så jag kunde registrera mig på renren vilket är kinesiska motsvarigheten till facebook. Där kollade jag även lite på spelen och tog inspiration ifrån. Vi kollade även massa andra sidor också.
Utformningen av sidan utgick mycket utifrån dessa sidor som nämndes i ovanstående stycke och andra sidor med. Sedan så gjorde Frida i gruppen mycket efterforskning om målgruppen och lika så Anna som även hade hand om färgvalet. Vi valde blå och orange med orange som huvudfärg och på det som är interaktivt då det är en mer aktiv färg. Den blå färgen hade vi mer på det som innehöll information då det är en lite lugnare färg. Dessa två färger är även komplementfärger, detta är erfarenheter från tidigare kurser. Färgvalet möttes väldigt positivt på redovisningen för Harm.
Vi valde att ha rundade hörn över allt för att mjuka upp sidan lite. Av samma orsak är boxarna man kryssar i cirklar för att det ska vara mer koherens med resten av sidan och inte verka för skarpt som en ren fyrkant kunde gjort.
Menyn hade vi en nyansskillnad på för att få den att se mer tredimensionell ut och inte så plan som den vore annars.
Sidorna utformades utifrån samma princip och det var utifrån målgruppen. De gillar mycket boxar och information, så vi ger de boxar och information. Det ska vara ganska lekfullt, där kommer spelet in och de glada färgerna. Men vi ville fortfarande ha kvar det seriösa och därav är det inte lika mycket nerplottrat på sidan som om vi enbart hade satsat på underhållning.
Efter redovisningen ur designsynvinkeln mot slutet av kursen gjordes och efter det så utvecklade vi inte sidan så mycket mer direkt då. I det skedet hade vi möjlighet att fortsätta arbeta på det om vi ville och alla skulle slås ihop i en arbetsgrupp i så fall. Jag ansåg att jag inte hade tid med det i och med rapporterna i kurserna och teoriprov för att jaga med pilbåge som snart skulle vara klart med. Så personligen kände jag att om jag skulle välja att fortsätta med arbetet som där var valfritt så skulle jag inte hinna med allt annat. Det skulle leda till att jag bara blir mer stressad och försämra arbetet över lag för mig under den perioden. Kort och gott så kände jag att det inte skulle ge mig så mycket mer i min personliga utveckling som designer. Därav det aktiva valet att inte ingå i 30 minuters gruppen som de sedan kom att kallas.
Teorier
”Inte ens den mest kraftfulla informationsteknologi löser lärandets problem, den ändrar bara dess villkor” Citatet är från (Säljö, R. 2008, s. 12) och är en ganska intressant åsikt. Vad som menas är att vi inte ska begränsa lärandet till en viss teknik eller miljö eftersom lärande är en sak som sker hela tiden på alla platser och i alla situationer. Så när vi utvecklar något för lärande som i detta projektet så löser vi inte lärandets problem utan vi bara ändrar dess villkor för att passa in i målgruppens socialkulturella förutsättningar. Människor är olika och lär sig på olika sätt så för att försöka optimera lärandet för en viss målgrupp så gjorde vi efterforskning om målgruppen och marknaden den ska ut på. Detta gör att vi ändrar lärandets villkor för att komma närmare deras primära socialisation (Säljö, R. 2008, s. 35-38). Vi kan inte få sidan att vara precis som deras primära socialisation, men det är en målsättning att arbeta mot för att förbättra deras lärande. Eftersom den primära socialisationen är individuell så skulle det betyda att vi hade behövt bygga en sida per person som finns och optimera för denna till 100% för alla. Det säger sig själv att det är omöjligt.
(Egidius, Henry. 2009, s. 9) Står det att den boken är en uppdaterad version för att anpassa till de nya förutsättningar som uppkommit sedan förra utgåvan av boken kom ut. Med detta vill jag påpeka att de socialkulturella och även andra förutsättningar förändras med tiden. Så även om vi utvecklade sidan för dagens Kina och även kollade vart utvecklingen var på väg så vi kunde anpassa det för de socialkulturella förutsättningarna även imorgon. Men det betyder inte att den är helt klar och optimal för all framtid, utan det är ett pågående arbete som måste följas upp och vidareutvecklas och förändras allt eftersom tiden går och de socialkulturella förutsättningarna förändras. Så om sidan kommer upp på riktigt bör det finnas någon eller några som har koll på de socialkulturella förutsättningarna så att de kan ändra sidan lite allt eftersom.
(Säljö, R. 2008, s. 22) Står det att det är bra att dra nytta av de erfarenheter och kunskap som redan finns, även från tidigare generationer. Utifrån detta så utvecklade vi sidan utifrån saker som målgruppen är van med. Exempelvis position av meny och knappar så gjorde vi massa efterforskningar på existerande sidor för att få det rätt. Även spelet bygger någorlunda på redan etablerade koncept så det liknar många spel som redan existerar i upplägget. Detta för att inte målgruppen ska behöva lära sig massa nya saker och därmed öka risken att något går fel. Ju fler nya variabler desto större risk att nåt går fel. Vi gjorde en hel uppsjö av ikoner och symboler under arbetet för att ha som knappar och symboler till olika saker. Men efterforskningen visade att det inte var så bra att använda det, dels för att det var aldeles för många nya symboler vi hade försökt etablera i så fall. Så vi tog bort massor av dessa ikoner och symboler för att förenkla. För även om en etablerad symbol är riktigt enkel att veta vad den betyder och är bra att använda på en knapp så är det alldeles för riskabelt att introducera så många nya som det var. Så i den delen av arbetet var det mycket ”kill your darlings”.
I (Egidius, Henry. 2009, s. 63-69) finns en teori som heter learning by doing och detta är en teori som vi verkligen använde oss av här. För man kan inte öva bekämpning av pandemi i verkligheten, utan man behöver öva sig innan det blir ett skarpt läge så att man är väl förberedd när det händer. Enligt learning by doing så utvecklade vi ett spel som finns på sidan som gör att man kan träna pandemibekämpning. Vi försökte utveckla det så att den simulerar en pandemi så verkligt som möjligt så att de som tränas här ska ha större kunskap senare i ett skarpt fall.
Diskussion/Slutsats
Detta projekt har varit en intressant resa som utvecklat mig lite mera personligen som designer och även gett mig nya erfarenheter inom pedagigiken. Det är många problem och ändringar som skett under arbetsgången men vi levererade en prototyp som fick bra respons av beställaren på redovisningen. Det är dock något som egentligen aldrig kan bli klart, så sidan kan alltid vidareutvecklas, men nu är det stopp med mitt arbete på den i och med att kursen är slut snart och jag skulle inte utvecklas så mycket som designer eller pedagog av att fortsätta pilla på den just nu. Det har jag andra saker jag kommer göra istället som passar bättre in i min individuella utveckling.
Det viktigaste i detta arbetet var att anpassa sig efter en målgrupp jag normalt inte arbetar utifrån för det är för den kinesiska marknaden. Det har varit mycket lärorikt om målgruppen och kommer underlätta om något arbete för kineser skulle dyka upp i framtiden.
Kort och gott kan man säga att gruppen levererade en prototyp som tilltalade beställaren, men den har helt klart utvecklingsmöjligheter. Exempelvis så ville han ha spelet lite annorlunda vilket är lätt ordnat egentligen, men det arbetet togs över av 30 minuters gruppen och ingår därför inte i min rapport då jag inte ingick i den gruppen.
Ur den pedagogiska synvinkeln så har vi utgått mest från våra egna erfarenheter och synvinklar, men även hämtat mycket ifrån Säljö. Det visade sig även att vi tyckte väldigt lika som honom, men vi låste oss heller inte helt till en teori utan kanske gick lite utanför ramen ibland, men det anknyter jag till de socialkulturella förutsättningarna vi hade.
Källhänvisning
Säljö, Roger (2008). Lärande i praktiken. Smedjebacken: ScandBook.
ISBN: 978-91-7227-436-5
Egidius, Henry (2009). Pedagigik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur
ISBN: 978-91-27-11739-6
Sent inlägg om seminarie 3, kapitel 7-10
Mycket i detta var om historian bakom skriftspråkets uppkomst och så. Det var ganska nyttigt ändå, för man tror mest att det är något som är färdigt nu och att det bara utvecklades förr och är nu klart. Men skriftspråket är hela tiden under utveckling. Allt eftersom de sociokulturella förutsättningarna ändras så gör skriftspråket det med. Exempelvis så har invandringen i Sverige påverkan på utvecklingen av språket och med invandrarna följer deras språk och vissa ord blir slangord och ibland integrerade i vårat språk. Så ju mindre världen blir egentligen och desto mer vi beblandar oss med andra språkkulturer, desto mer kommer vårt skriftspråk att förändras utifrån deras påverkan. Världen har krympt mycket i och med att vi har så ba kommunikationsmöjligheter så som internet och mobiltelefoner samt bra och billig transport runt världen med dagens flyg.
En personlig tanke jag har är om man skulle kunna göra en mattematisk formel över hur världen "krymper" och se hur det påverkar skriftspråket. Man kan jämföra med att slänga i en liter färg i en stor bassäng, då sker inte lika stor påverkan på det totala som att slänga i en liter färg i ett badkar.
Även om man mest tänker på böcker när man tänker på skriftspråk så är det i ett generationsskifte nu. Det mesta finns att hitta genom att googla det idag eller gå in på andra hemsidor och leta. Detta är exempelvis en sån sak som ändrar skriftspråket i och med att mediet förändrats så kommer det påverka innehållet med.
Kapitel 10 var en bra sammanfattning av allt och den enskilda mest viktiga kapitlet i boken enligt mig. Känns nästan som att det hade räckt med enbart det, men nu har jag ju kunskapen från det jag läste innan, så det kan påverka min åsikt om det med.
Det viktigaste jag lärt mig är hur de sociokulturella aspekterna spelar in. Ta exempelvis dollartecknet som var det första tecknet vi hade på pengarna i spelet på vårt projekt. Efter att jag kollat upp valutan och liknande spel i Kina så såg jag att de hade nåt annat tecken, så jag fick oss att byta till det. Vad jag vill ha sagt är att även om vi vet att det sociokulturella förutsättningarna för målgruppen spelar roll för hur vi ska utforma produkten så är det svårt att inte influeras av sina egna sociokulturella förutsättningar. Utifrån det tar jag slutsatsen att ju mer lik målgruppen är mig själv desto enklare är det att utveckla nåt för dem.
Ta exempelvis några karantänskyltar och andra skyltar jag gjorde för vår sjukvårdsenhet i insatskompaniet så var det mest en liten adhoc sak. Men när bataljonsbefälet fick se det så blev det positiv respons och jag skulle utveckla några fler liknande som ska tas upp på nästa bataljonsmöte, så istället för att bara vara för den lilla enhet jag är med i så har det gått upp på bataljonsnivå nu. Det var eftersom mina sociokulturella förutsättningar gjorde det enklare för mig att designa något för detta ändamål.
Om vi återgår till skriftspråket så är boken bara ett medie och förmedlare av kunskap, så för att det ska vara lärande kräver det mycket av personen som ska lära sig om det enbart är en bok han lär sig från. vad jag försöker säga är att mediet som skriftspråket vill förmedla nåt via spelar stor roll med. Det skiljer sig om man läser en bok eller om man läser på en datorskärm. Personligen läser jag helst på en dataskärm liggandes i sängen mitt på natten, det är min personliga bästa inlärningssituation. I alla fall om man jämför med att bara sitta rakt upp och ner och läsa en bok mitt på dagen. Detta är nåt som påverkats av mina sociokulturella förutsättningar på individnivå
En personlig tanke jag har är om man skulle kunna göra en mattematisk formel över hur världen "krymper" och se hur det påverkar skriftspråket. Man kan jämföra med att slänga i en liter färg i en stor bassäng, då sker inte lika stor påverkan på det totala som att slänga i en liter färg i ett badkar.
Även om man mest tänker på böcker när man tänker på skriftspråk så är det i ett generationsskifte nu. Det mesta finns att hitta genom att googla det idag eller gå in på andra hemsidor och leta. Detta är exempelvis en sån sak som ändrar skriftspråket i och med att mediet förändrats så kommer det påverka innehållet med.
Kapitel 10 var en bra sammanfattning av allt och den enskilda mest viktiga kapitlet i boken enligt mig. Känns nästan som att det hade räckt med enbart det, men nu har jag ju kunskapen från det jag läste innan, så det kan påverka min åsikt om det med.
Det viktigaste jag lärt mig är hur de sociokulturella aspekterna spelar in. Ta exempelvis dollartecknet som var det första tecknet vi hade på pengarna i spelet på vårt projekt. Efter att jag kollat upp valutan och liknande spel i Kina så såg jag att de hade nåt annat tecken, så jag fick oss att byta till det. Vad jag vill ha sagt är att även om vi vet att det sociokulturella förutsättningarna för målgruppen spelar roll för hur vi ska utforma produkten så är det svårt att inte influeras av sina egna sociokulturella förutsättningar. Utifrån det tar jag slutsatsen att ju mer lik målgruppen är mig själv desto enklare är det att utveckla nåt för dem.
Ta exempelvis några karantänskyltar och andra skyltar jag gjorde för vår sjukvårdsenhet i insatskompaniet så var det mest en liten adhoc sak. Men när bataljonsbefälet fick se det så blev det positiv respons och jag skulle utveckla några fler liknande som ska tas upp på nästa bataljonsmöte, så istället för att bara vara för den lilla enhet jag är med i så har det gått upp på bataljonsnivå nu. Det var eftersom mina sociokulturella förutsättningar gjorde det enklare för mig att designa något för detta ändamål.
Om vi återgår till skriftspråket så är boken bara ett medie och förmedlare av kunskap, så för att det ska vara lärande kräver det mycket av personen som ska lära sig om det enbart är en bok han lär sig från. vad jag försöker säga är att mediet som skriftspråket vill förmedla nåt via spelar stor roll med. Det skiljer sig om man läser en bok eller om man läser på en datorskärm. Personligen läser jag helst på en dataskärm liggandes i sängen mitt på natten, det är min personliga bästa inlärningssituation. I alla fall om man jämför med att bara sitta rakt upp och ner och läsa en bok mitt på dagen. Detta är nåt som påverkats av mina sociokulturella förutsättningar på individnivå
Sent inlägg om seminarie 2, kapitel 4-5
Om man ser till det som är på kapitel 4 så anser jag att det är väldigt viktigt egentligen, men ändå något som oftast bara ligger i ryggmärgen, det är så självklart men ändå samtidigt väsentligt och viktigt, så det kändes som en bra text för att få mer bakgrundskunskap. För även om det egentligen var mycket självklart så var det mycket av det som var tyst kunskap innan som efter detta blev lite mera lättar att förstå och förklara varför det är så. Om man ser till artefakter så som hävstången så är det något som utvecklats mycket genom tiden, men ändå haft kvar sin grundprincip. Detta är för att man kom på förbättringar och så. Detta hade aldrig kunnat skett om de som "elever" som finns inte haft mer kunskap i slutet än sina lärare, för utan en ökning i kunskap så står utvecklingen still.
Språket är ett viktigt medel för att förmedla sina tankar och idéer, så desto bättre en person behärskar språket desto bättre kan denna göra sig förstådd och förmedla sitt budskap. Så språket är en av de viktigaste delarna i vårt sociokulturella samhälle egentligen. Även om man har den bästa idén, behöver det inte betyda att den blir vald om man inte kan kommunicera tillräckligt bra. För om det finns någon med en sämre idé men som kan via språket framföra idén på ett bättre sätt så kan det ju vara så att det är den idén som blir vald istället.
Språket är alltid under utveckling och i dagens digitaliserade värld så blir allt mer och mer elektroniskt. Så mina tankar om detta är att förutsättningarna till att kunna kommunicera förändras och kan i dagsläget innebära användandet av sociala medier exempelvis för att få fram och nå ut med sitt budskap på ett sätt som är anpassat efter "språket" av idag. De sociala medierna och andra online applikationer kommer nog att spela en allt större roll i framtiden för vår språkutveckling. Och de som behärskar de bäst är nog de som kommer nå ut med sitt budskap bäst också.
Om man tar försvaret som exempel så har det innan varit en del info i papperslappar och på deras hemsida, men nu kan man även ladda ner tester och applikationer till iPhone. Det är ett tydligt exempel på anpassning till de sociokulturella förutsättningar som råder idag.
I kapitel 5 så är det om kommuikation inom och mellan människor. Tankarna i en vanlig person exempelvis är ett hopkok av erfarenheter och saker utifrån de individuella sociokulturella förutsättningar, så om man skulle höra nån annans tankar direkt så skulle det mesta nog vara obegripligt då vi inte har samma sociokulturella förutsättningar på individnivå för att förstå dem. Det är då tur att tankarna går igenom massa kontroller innan det lämnar kroppen i tal, text eller annan form, för annars hade vi inte förstått det. Dessa kontroller styr upp och gör så att det verbaliseras eller visualiseras på ett sätt som är mer sammanhängande och lättare för andra att förstå. Utifrån detta så upphör en tanke att vara en tanke när de gått genom kontrollerna och ut verbalt eller visuellt och övergår då istället till kommunikation. Så när jag säger till någon att "detta är min tanke" så är det egentligen en fel formulering då det egentligen är en verbalisering och förenkling av min komplexa tanke som jag hade. Så i det fallet har det som sagt blivit kommunikation när det lämnar munnen.
Sedan kan man vara väldigt insatt i ett ämne och får då vara försiktig när man pratar med någon som inte är insatt i ämnet, för om man börjar använda facktermer så har man då försvårat kommunikationen och förståelsen för det man vill förmedla. Exempelvis om jag pratar om delar på en pilbåge för en ovan så skulle jag peka på och beskriva delen istället för att använda delarnas "facknamn" för att de som inte är insatta i ämnet ska förstå.
Om man ser till att man vidareutvecklar tidigare saker som exempelvis hävstången i kapitel 4 så kom det under seminariet upp en intressant diskussion om krig. Med ett påstående om att krig är en viktig del av utvecklingen av saker. Jag håller till stor del med om det. Det är krigssaker som har störst budget och viktigaste delen för en nation att ligga i framkanten på. Exempelvis atombomben var en fruktansvärd sak egentligen, men man vidareutvecklade det sen och nu har vi kärnkraftverk. GPS är även den en utveckling åt försvaret från början, lika så många fordon. Sedan framför allt proteser är en utveckling som mestadels drivits av DARPA amerikanska försvarets forskningsinstitut. Nästa generations av proteser är snart här och det är tack vare forskning och utvecklingen för militära ändamål från början. Så även om mycket är hemskt i början har vi utvecklat det för att använda att göra vårt samhälle bättre. Så min tanke är hur det egentligen hade sett ut idag utan alla dessa hemskheter då de egentligen lett fram till mycket av det vi tar för givet idag. Och vart går den moraliska och etiska gränsen för att utveckla något?
Språket är ett viktigt medel för att förmedla sina tankar och idéer, så desto bättre en person behärskar språket desto bättre kan denna göra sig förstådd och förmedla sitt budskap. Så språket är en av de viktigaste delarna i vårt sociokulturella samhälle egentligen. Även om man har den bästa idén, behöver det inte betyda att den blir vald om man inte kan kommunicera tillräckligt bra. För om det finns någon med en sämre idé men som kan via språket framföra idén på ett bättre sätt så kan det ju vara så att det är den idén som blir vald istället.
Språket är alltid under utveckling och i dagens digitaliserade värld så blir allt mer och mer elektroniskt. Så mina tankar om detta är att förutsättningarna till att kunna kommunicera förändras och kan i dagsläget innebära användandet av sociala medier exempelvis för att få fram och nå ut med sitt budskap på ett sätt som är anpassat efter "språket" av idag. De sociala medierna och andra online applikationer kommer nog att spela en allt större roll i framtiden för vår språkutveckling. Och de som behärskar de bäst är nog de som kommer nå ut med sitt budskap bäst också.
Om man tar försvaret som exempel så har det innan varit en del info i papperslappar och på deras hemsida, men nu kan man även ladda ner tester och applikationer till iPhone. Det är ett tydligt exempel på anpassning till de sociokulturella förutsättningar som råder idag.
I kapitel 5 så är det om kommuikation inom och mellan människor. Tankarna i en vanlig person exempelvis är ett hopkok av erfarenheter och saker utifrån de individuella sociokulturella förutsättningar, så om man skulle höra nån annans tankar direkt så skulle det mesta nog vara obegripligt då vi inte har samma sociokulturella förutsättningar på individnivå för att förstå dem. Det är då tur att tankarna går igenom massa kontroller innan det lämnar kroppen i tal, text eller annan form, för annars hade vi inte förstått det. Dessa kontroller styr upp och gör så att det verbaliseras eller visualiseras på ett sätt som är mer sammanhängande och lättare för andra att förstå. Utifrån detta så upphör en tanke att vara en tanke när de gått genom kontrollerna och ut verbalt eller visuellt och övergår då istället till kommunikation. Så när jag säger till någon att "detta är min tanke" så är det egentligen en fel formulering då det egentligen är en verbalisering och förenkling av min komplexa tanke som jag hade. Så i det fallet har det som sagt blivit kommunikation när det lämnar munnen.
Sedan kan man vara väldigt insatt i ett ämne och får då vara försiktig när man pratar med någon som inte är insatt i ämnet, för om man börjar använda facktermer så har man då försvårat kommunikationen och förståelsen för det man vill förmedla. Exempelvis om jag pratar om delar på en pilbåge för en ovan så skulle jag peka på och beskriva delen istället för att använda delarnas "facknamn" för att de som inte är insatta i ämnet ska förstå.
Om man ser till att man vidareutvecklar tidigare saker som exempelvis hävstången i kapitel 4 så kom det under seminariet upp en intressant diskussion om krig. Med ett påstående om att krig är en viktig del av utvecklingen av saker. Jag håller till stor del med om det. Det är krigssaker som har störst budget och viktigaste delen för en nation att ligga i framkanten på. Exempelvis atombomben var en fruktansvärd sak egentligen, men man vidareutvecklade det sen och nu har vi kärnkraftverk. GPS är även den en utveckling åt försvaret från början, lika så många fordon. Sedan framför allt proteser är en utveckling som mestadels drivits av DARPA amerikanska försvarets forskningsinstitut. Nästa generations av proteser är snart här och det är tack vare forskning och utvecklingen för militära ändamål från början. Så även om mycket är hemskt i början har vi utvecklat det för att använda att göra vårt samhälle bättre. Så min tanke är hur det egentligen hade sett ut idag utan alla dessa hemskheter då de egentligen lett fram till mycket av det vi tar för givet idag. Och vart går den moraliska och etiska gränsen för att utveckla något?
tisdag 13 april 2010
Matförgiftning
Matförgiftning hindrar mig inte från att delta på de obligatoriska tillfällena, men det har påverkat så att blogginläggen kommer upp lite sent tyvärr. Så kommentarerna jag skrivit ner på ett papper inför seminariet kommer upp ikväll eller imorgon. Förmodligen imorgon då jag har ett stort teoriprov 18.00 ikväll.
Reflektion över seminarie 1
Denna reflektion kom upp här ganska sent, men jag skrev på plats ner allt i ett anteckningsblock så även om jag inte skulle komma ihåg allt så finns det nedskrivet.
Det som var bra med seminariet var att man fick där reda på vilka delar som man bör fokusera på, så från en hel del lite halvfokuserad text så gjorde seminariet att det smalnade av och blev mer fokuserat. Så det är ett bra komplement med både läsningen innan och seminariet efter läsningen.
Behaviorismen som var i början på 1900 talet som fokuserade mer på det biologiska och individen ledde inte direkt till några tankar förens en i gruppen kom med kommentaren att det är militäriskt, men det är faktiskt fel. För i det militära är individen svag och kollektivet är starkt. Så att säga att nåt är mer militäriskt känns fel, för det är mera av en blandning mellan de känns det som. Sen beror det ju exempelvis om det är amerikansk eller svensk militär, för där skiljer det sig ganska mycket.
Sedan var det en hel del diskussioner under slutet av lektionen om projekten som vi ska arbeta med. Vissa elever ville göra dessa stora projekt som enskilt arbete, eftersom det var oklarheter kring bedömningen och tron att man bedöms kollektivt istället för individuellt. Jag förstår deras syn på det hela, men å andra sidan så har vi fått dessa projekt av en orsak och de är för stora att göra individuellt. Men nu efter att det har dragit igång så känns det ganska bra ändå, detta kommer gå fint ^^
Det som var bra med seminariet var att man fick där reda på vilka delar som man bör fokusera på, så från en hel del lite halvfokuserad text så gjorde seminariet att det smalnade av och blev mer fokuserat. Så det är ett bra komplement med både läsningen innan och seminariet efter läsningen.
Behaviorismen som var i början på 1900 talet som fokuserade mer på det biologiska och individen ledde inte direkt till några tankar förens en i gruppen kom med kommentaren att det är militäriskt, men det är faktiskt fel. För i det militära är individen svag och kollektivet är starkt. Så att säga att nåt är mer militäriskt känns fel, för det är mera av en blandning mellan de känns det som. Sen beror det ju exempelvis om det är amerikansk eller svensk militär, för där skiljer det sig ganska mycket.
Sedan var det en hel del diskussioner under slutet av lektionen om projekten som vi ska arbeta med. Vissa elever ville göra dessa stora projekt som enskilt arbete, eftersom det var oklarheter kring bedömningen och tron att man bedöms kollektivt istället för individuellt. Jag förstår deras syn på det hela, men å andra sidan så har vi fått dessa projekt av en orsak och de är för stora att göra individuellt. Men nu efter att det har dragit igång så känns det ganska bra ändå, detta kommer gå fint ^^
tisdag 6 april 2010
Lärande i praktiken
De tre första kapitlen i boken var ganska intressanta, men känns också som att det repeteras en del, men å andra sidan så är ju repetition kunskapens moder som det sägs.
Piaget vs. Vygotsky
Det finns mellan dem både likheter och skillnader, men jag personligen fokuserar helst på likheterna, för detta är ett relativt flummigt område ändå, så förmodligen är ingen teori 100% rätt. Men det är väl därför det heter teori i och för sig, för hade man vetet att något stämt helt 100% så hade det inte varit någon teori längre utan hade då övergått att vara ren fakta. Fast fakta stämmer bara till "100%" tills någon ny teori dyker upp som kanske motbevisar det.
Men det är lite intressant att läsa om inlärning och påverkan av omgivning, kultur, och annat med. För vi här i västvärlden har ju helt annan kultur och påverkan av vår inlärning jämfört med exempelvis östasiatiska eller afrikanska länder. Det fick mig förresten att tänka på hjälparbeten med exempelvis skolor och så i u-länder, för deras kultur och omgivning påverkar ju de lite annorlunda än vad vår kultur här, så man borde inte utveckla läroplaner och annat helt i blindo utifrån vår kultur, utan bör studera deras kultur och utveckla den utifrån det istället. Men nu är jag inte så insatt i just det, så jag hoppas att det är så de gör i alla fall, men om inte så borde de det.
En fråga som dök upp eller kanske lite mer av en fundering är hur vi skulle påverkas om vi verkligen lyckades skapa äkta artificiell intelligens? För den skulle i så fall påverkas av dess omgivning och sociokulturella omgivning. Vi kan ju inte anta att den skulle uppföra sig som en människa i och med att det är så mycket yttre påverkan där som skiljer sig från den påverkan som är på en vanlig människa. Tankarna går direkt till terminator filmerna, men det är ju ett riktigt worst case scenario, vilket jag verkligen tror inte skulle ske. Men lite intressant att filosofera hur AI inlärning skulle påverkas av alla olika parametrar och hur de skulle skilja sig från en vanlig människa.
Piaget vs. Vygotsky
Det finns mellan dem både likheter och skillnader, men jag personligen fokuserar helst på likheterna, för detta är ett relativt flummigt område ändå, så förmodligen är ingen teori 100% rätt. Men det är väl därför det heter teori i och för sig, för hade man vetet att något stämt helt 100% så hade det inte varit någon teori längre utan hade då övergått att vara ren fakta. Fast fakta stämmer bara till "100%" tills någon ny teori dyker upp som kanske motbevisar det.
Men det är lite intressant att läsa om inlärning och påverkan av omgivning, kultur, och annat med. För vi här i västvärlden har ju helt annan kultur och påverkan av vår inlärning jämfört med exempelvis östasiatiska eller afrikanska länder. Det fick mig förresten att tänka på hjälparbeten med exempelvis skolor och så i u-länder, för deras kultur och omgivning påverkar ju de lite annorlunda än vad vår kultur här, så man borde inte utveckla läroplaner och annat helt i blindo utifrån vår kultur, utan bör studera deras kultur och utveckla den utifrån det istället. Men nu är jag inte så insatt i just det, så jag hoppas att det är så de gör i alla fall, men om inte så borde de det.
En fråga som dök upp eller kanske lite mer av en fundering är hur vi skulle påverkas om vi verkligen lyckades skapa äkta artificiell intelligens? För den skulle i så fall påverkas av dess omgivning och sociokulturella omgivning. Vi kan ju inte anta att den skulle uppföra sig som en människa i och med att det är så mycket yttre påverkan där som skiljer sig från den påverkan som är på en vanlig människa. Tankarna går direkt till terminator filmerna, men det är ju ett riktigt worst case scenario, vilket jag verkligen tror inte skulle ske. Men lite intressant att filosofera hur AI inlärning skulle påverkas av alla olika parametrar och hur de skulle skilja sig från en vanlig människa.
söndag 28 februari 2010
Senste versionen av Essän med källorna inskrivna
Online lärande kontra offline lärande
Inledning
Online som läroelement. Hur fungerar det att lära sig saker med hjälp av hemsidor och applikationer online jämfört med offline lärande? Det är frågan som ska tas upp och försöka förklaras i denna essä. Online och offline lärande kan omfatta en del, så vi börjar med förklaringar på de två för att sedan förklara vad lärande är och sist jämföra online och offline lärande.
Läroelement online
I detta fall innehåller det hemsidor som exempelvis språkträna
som är en hjälpsida för glosor på olika språk.
VideoJug är en annan sida som inriktar sig på att lära ut saker, de har ”how to...” filmer om de flesta ämnen. Man kan självklart lära sig saker på nationalencyklopedins hemsida, wikipedia eller liknande, eller varför inte söka på google efter något man vill lära sig. Detta är vad som kommer upp under läroelement online i denna essä.
Läroelement offline
Från början var det tänkt att offline skulle inrikta sig mer på analogt lärande medans online inriktar sig på digitalt. Men det hade enligt min åsikt varit fel i och med att i dagens lärande i skolor och liknande så är digitala hjälpmedel en vardagssak, nästan obligatoriskt, vilken skola har inte en datasal? (retorisk fråga) Så därför passade det bättre med online kontra offline och offline i detta fallet är inte enbart böcker och lärare, även om det i skolan är en stor del, så inkluderar vi nu datorer, program och andra digitala hjälpmedel, verktyg som inte hör till online.
Lärande
Enligt [wikipedia.a] som refererar till studentliteraturen lärande av Illeris K. Så är lärande en generell kunskap hos de flesta levande organismer och bygger på att lära sig att anpassa sig till tillvaron och dess utmaningar. Så vad jag med detta vill ha sagt är att lärande som oftast normalt är förknippat med skolan inte enbart finns där, utan varje individ har en läroprocess genom hela livet. För att kunna anpassa sig till sin tillvaro, vare sig tillvaron är egenvald eller inte.
Enligt [wikipedia.b] och [Nilsson] så har vi långtidsminne och korttidsminne. Korttidsminnet är ett arbetsminne som håller färsk information som personen för stunden, men för en sak att hamna i långtidsminnet så bör det oftast repeteras, olika individer har olika lätt att lägga saker på långtidsminnet. Det är saker som vi lägger på långtidsminnet som vi lärt oss i och med att det är kunskap vi kommer kunna använda i ett senare skede med, jämfört med något som bara är i korttidsminnet som glöms bort efter ett tag.
Enligt [wikipedia.c] så är muskelminnet en benämning för den process i det neuromuskulära systemet som lagrar och minns motorik. Även om det finns väldigt mycket teoretisk kunskap man kan lära sig så finns det minst lika mycket praktisk kunskap och om man ska lära sig det är det inte enbart att studera teoretiskt.
Videojug
VideoJug är en hemsida som nämnts i ett ovanstående stycke. Denna sida innehåller instruktionsfilmer om massa olika saker som personer kan se på för att lära sig. Detta är bra då man engagerar fler sinnen och lättare kan visualisera. Detta kan å andra sidan ske genom att se en lärofilm på en tv inom samma ämne. Så fördelen med sidan i detta fallet är ju då att det har ett så stort utbud av olika saker så att man snabbt och enkelt kan hitta det man söker efter. Flera aspekter spelar in på en lärosida online, dels så bör det ju vara estetiskt korrekt så det inte är massa skrikiga färger som skär i varandra och gör det svårt att se och uppta informationen.
Språkträna
Språkträna är en lärosida online, men kräver offline interaktion först. Man skriver in sina egna glosor man har från skolan i något språk och man kan sedan träna på dessa på denna sidan, genom att göra tester där dessa glosor är med exempelvis. Själva sidan är ett online verktyg som man även kan dela med kompisar och ta del av andras glosor. Men i grund och botten bygger den egentligen också på en större interaktion först då man själv matar in glosorna som man fått i läxa. Så detta är egentligen något som borde kunna göras så att man även kan ladda ner ”programmet” så man även kan använda det offline, det vore en klar förbättring.
Böcker
Böcker och uppslagsverk tar lite mer fysisk plats, men är heller inte teknikkrävande, så man kan även använda de under ett strömavbrott eller andra ställen med. Uppslagsverk däremot är inte lika uppdaterade i bokform som på internet, alltså de uppslagsverk som NE exempelvis på internet så uppdateras det konstant medans det man har hemma i hyllan står där om man inte köper en ny upplaga när det kommer. Så uppslagsverk i detta hänseende är nog i de flesta fall bättre som onlineverktyg än i bokform, dels för den fysiska platsen böckerna tar men främst för att de uppslagsverk som är online har de senaste uppdateringarna.
Skolan
De flesta vet hur det är att gå i skolan, i alla fall av de som kommer läsa detta, men enligt [Unicef] så är det ca 93 miljoner barn som inte får börja skolan och ca 150 miljoner som hoppar av innan de gått ut grundskolan. Vad jag med detta vill ha sagt är att det jag skriver om online och offline lärande inte stämmer över hela världen, för som de nyss nämnda siffrorna visar är det många som inte kommer ha tillgång till varken online eller offline lärande i skolmiljö. Men vi som har gått i skolan eller kanske fortfarande går har haft lektioner med lärare, böcker på kanske flera olika vis.
Skolan är en fysisk plats man måste ta sig till medans om man läser exempelvis på distans eller på någon hemsida så kan det göras hemma framför datorn. Men man kan i live lärande i skolan ställa frågor direkt som är relevanta för sitt eget lärande vilket i vissa fall inte är lika lätt på datorn. Detta styrks även av det [Ingemarsson] skrivit.
Individuellt
Här är ett längre citat/referat ur en text från [Högskolan i Halmstad] som styrker att det är mera individen i sig som är utgångspunkten och lärandet fungerar olika från person till person, därför finns det som sagt för och nackdelar med båda läroelementen.
"I och med att nya teorier om lärande, framtagna av forskare som Piaget och Vygotskij, etablerade sig i den vetenskapliga världen, har idéer om lärande förändrats radikalt. Numera förstår man lärande som en process där det är den lärande själv som utformar sin kunskap i samspel med sin omgivning. Kunskapen konstrueras av information och blir i någon mening unik för var och en. Den adderas, eller åtminstone relateras, till tidigare kunskaper hos personen"
Slutsats
Efter att ha kollat upp massa olika läroelement online och offline så har de både sina för och nackdelar, men de stora skillnaderna är att online lärande är beroende av en internetanslutning. Detta har i skrivandets stund varit svårt i och med att snön och vädret vintern 2009-2010 har gjort att min internetanslutning krånglat väldigt mycket. Båda sätt funkar bra, men vissa kan passa bättre för andra beroende på personen och detta styrks även av det som [Ingemarsson] skrivit. Som i det korta stycket om muskelminnet säger så för att kunna lära sig nåt praktiskt måste man öva det praktiskt med för bästa resultat och ur den synvinkel så är online lärande inte det bästa, för man måste ibland även testa, lära sig offline. Inget är egentligen avsevärt mycket bättre sätt att lära sig än det andra, det är mycket individuellt och det bästa vore förmodligen vara en kombination av online och offline lärande.
Källor
Högskolan i Halmstad (okänt) Yrkesintroduktion för lärare. Högskolan i Halmstad Centrum för lärande och utbildning
Tillgänglig på Internet: http://www.hh.se/download/18.6a80681411fea9475958000254/L%C3%A4rande+fulltext.pdf [hämtad 10.02.26]
Ingemarsson, Ingemar (1997) Informationskompetens som grunden för individuell kunskap vid självstyrt lärande. Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbund
Tillgänglig på Internet: http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/07/cis9701007.pdf [hämtad 10.02.26]
Nilsson, Lars-Göran (okänt) Minne. Nationalencyklopedin
Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/minne/256601 [hämtad 10.02.27]
Språkträna (okänt) Språkträna. Språkträna
Tillgänglig på Internet: http://www.spraktrana.se/spraktrana/ [hämtad 10.01.09]
Unicef (2008-10-30) De flesta barn som inte går I skolan är flickor. UNICEF
Tillgänglig på Internet: http://www.unicef.se/om-unicef/vart-arbete/utbildning-och-jamstalldhet [hämtad 10.01.09]
Videojug (2006-2010) Videojug. VideoJug Corporation Limited
Tillgänglig på Internet: http://www.videojug.com/ [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.a (2009-06-04) Lärande. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rande [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.b (2009) Minne. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Minne [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.c (2009-10-21) Muskelminne. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskelminne [hämtad 10.01.09]
Inledning
Online som läroelement. Hur fungerar det att lära sig saker med hjälp av hemsidor och applikationer online jämfört med offline lärande? Det är frågan som ska tas upp och försöka förklaras i denna essä. Online och offline lärande kan omfatta en del, så vi börjar med förklaringar på de två för att sedan förklara vad lärande är och sist jämföra online och offline lärande.
Läroelement online
I detta fall innehåller det hemsidor som exempelvis språkträna
som är en hjälpsida för glosor på olika språk.
VideoJug är en annan sida som inriktar sig på att lära ut saker, de har ”how to...” filmer om de flesta ämnen. Man kan självklart lära sig saker på nationalencyklopedins hemsida, wikipedia eller liknande, eller varför inte söka på google efter något man vill lära sig. Detta är vad som kommer upp under läroelement online i denna essä.
Läroelement offline
Från början var det tänkt att offline skulle inrikta sig mer på analogt lärande medans online inriktar sig på digitalt. Men det hade enligt min åsikt varit fel i och med att i dagens lärande i skolor och liknande så är digitala hjälpmedel en vardagssak, nästan obligatoriskt, vilken skola har inte en datasal? (retorisk fråga) Så därför passade det bättre med online kontra offline och offline i detta fallet är inte enbart böcker och lärare, även om det i skolan är en stor del, så inkluderar vi nu datorer, program och andra digitala hjälpmedel, verktyg som inte hör till online.
Lärande
Enligt [wikipedia.a] som refererar till studentliteraturen lärande av Illeris K. Så är lärande en generell kunskap hos de flesta levande organismer och bygger på att lära sig att anpassa sig till tillvaron och dess utmaningar. Så vad jag med detta vill ha sagt är att lärande som oftast normalt är förknippat med skolan inte enbart finns där, utan varje individ har en läroprocess genom hela livet. För att kunna anpassa sig till sin tillvaro, vare sig tillvaron är egenvald eller inte.
Enligt [wikipedia.b] och [Nilsson] så har vi långtidsminne och korttidsminne. Korttidsminnet är ett arbetsminne som håller färsk information som personen för stunden, men för en sak att hamna i långtidsminnet så bör det oftast repeteras, olika individer har olika lätt att lägga saker på långtidsminnet. Det är saker som vi lägger på långtidsminnet som vi lärt oss i och med att det är kunskap vi kommer kunna använda i ett senare skede med, jämfört med något som bara är i korttidsminnet som glöms bort efter ett tag.
Enligt [wikipedia.c] så är muskelminnet en benämning för den process i det neuromuskulära systemet som lagrar och minns motorik. Även om det finns väldigt mycket teoretisk kunskap man kan lära sig så finns det minst lika mycket praktisk kunskap och om man ska lära sig det är det inte enbart att studera teoretiskt.
Videojug
VideoJug är en hemsida som nämnts i ett ovanstående stycke. Denna sida innehåller instruktionsfilmer om massa olika saker som personer kan se på för att lära sig. Detta är bra då man engagerar fler sinnen och lättare kan visualisera. Detta kan å andra sidan ske genom att se en lärofilm på en tv inom samma ämne. Så fördelen med sidan i detta fallet är ju då att det har ett så stort utbud av olika saker så att man snabbt och enkelt kan hitta det man söker efter. Flera aspekter spelar in på en lärosida online, dels så bör det ju vara estetiskt korrekt så det inte är massa skrikiga färger som skär i varandra och gör det svårt att se och uppta informationen.
Språkträna
Språkträna är en lärosida online, men kräver offline interaktion först. Man skriver in sina egna glosor man har från skolan i något språk och man kan sedan träna på dessa på denna sidan, genom att göra tester där dessa glosor är med exempelvis. Själva sidan är ett online verktyg som man även kan dela med kompisar och ta del av andras glosor. Men i grund och botten bygger den egentligen också på en större interaktion först då man själv matar in glosorna som man fått i läxa. Så detta är egentligen något som borde kunna göras så att man även kan ladda ner ”programmet” så man även kan använda det offline, det vore en klar förbättring.
Böcker
Böcker och uppslagsverk tar lite mer fysisk plats, men är heller inte teknikkrävande, så man kan även använda de under ett strömavbrott eller andra ställen med. Uppslagsverk däremot är inte lika uppdaterade i bokform som på internet, alltså de uppslagsverk som NE exempelvis på internet så uppdateras det konstant medans det man har hemma i hyllan står där om man inte köper en ny upplaga när det kommer. Så uppslagsverk i detta hänseende är nog i de flesta fall bättre som onlineverktyg än i bokform, dels för den fysiska platsen böckerna tar men främst för att de uppslagsverk som är online har de senaste uppdateringarna.
Skolan
De flesta vet hur det är att gå i skolan, i alla fall av de som kommer läsa detta, men enligt [Unicef] så är det ca 93 miljoner barn som inte får börja skolan och ca 150 miljoner som hoppar av innan de gått ut grundskolan. Vad jag med detta vill ha sagt är att det jag skriver om online och offline lärande inte stämmer över hela världen, för som de nyss nämnda siffrorna visar är det många som inte kommer ha tillgång till varken online eller offline lärande i skolmiljö. Men vi som har gått i skolan eller kanske fortfarande går har haft lektioner med lärare, böcker på kanske flera olika vis.
Skolan är en fysisk plats man måste ta sig till medans om man läser exempelvis på distans eller på någon hemsida så kan det göras hemma framför datorn. Men man kan i live lärande i skolan ställa frågor direkt som är relevanta för sitt eget lärande vilket i vissa fall inte är lika lätt på datorn. Detta styrks även av det [Ingemarsson] skrivit.
Individuellt
Här är ett längre citat/referat ur en text från [Högskolan i Halmstad] som styrker att det är mera individen i sig som är utgångspunkten och lärandet fungerar olika från person till person, därför finns det som sagt för och nackdelar med båda läroelementen.
"I och med att nya teorier om lärande, framtagna av forskare som Piaget och Vygotskij, etablerade sig i den vetenskapliga världen, har idéer om lärande förändrats radikalt. Numera förstår man lärande som en process där det är den lärande själv som utformar sin kunskap i samspel med sin omgivning. Kunskapen konstrueras av information och blir i någon mening unik för var och en. Den adderas, eller åtminstone relateras, till tidigare kunskaper hos personen"
Slutsats
Efter att ha kollat upp massa olika läroelement online och offline så har de både sina för och nackdelar, men de stora skillnaderna är att online lärande är beroende av en internetanslutning. Detta har i skrivandets stund varit svårt i och med att snön och vädret vintern 2009-2010 har gjort att min internetanslutning krånglat väldigt mycket. Båda sätt funkar bra, men vissa kan passa bättre för andra beroende på personen och detta styrks även av det som [Ingemarsson] skrivit. Som i det korta stycket om muskelminnet säger så för att kunna lära sig nåt praktiskt måste man öva det praktiskt med för bästa resultat och ur den synvinkel så är online lärande inte det bästa, för man måste ibland även testa, lära sig offline. Inget är egentligen avsevärt mycket bättre sätt att lära sig än det andra, det är mycket individuellt och det bästa vore förmodligen vara en kombination av online och offline lärande.
Källor
Högskolan i Halmstad (okänt) Yrkesintroduktion för lärare. Högskolan i Halmstad Centrum för lärande och utbildning
Tillgänglig på Internet: http://www.hh.se/download/18.6a80681411fea9475958000254/L%C3%A4rande+fulltext.pdf [hämtad 10.02.26]
Ingemarsson, Ingemar (1997) Informationskompetens som grunden för individuell kunskap vid självstyrt lärande. Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbund
Tillgänglig på Internet: http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/07/cis9701007.pdf [hämtad 10.02.26]
Nilsson, Lars-Göran (okänt) Minne. Nationalencyklopedin
Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/minne/256601 [hämtad 10.02.27]
Språkträna (okänt) Språkträna. Språkträna
Tillgänglig på Internet: http://www.spraktrana.se/spraktrana/ [hämtad 10.01.09]
Unicef (2008-10-30) De flesta barn som inte går I skolan är flickor. UNICEF
Tillgänglig på Internet: http://www.unicef.se/om-unicef/vart-arbete/utbildning-och-jamstalldhet [hämtad 10.01.09]
Videojug (2006-2010) Videojug. VideoJug Corporation Limited
Tillgänglig på Internet: http://www.videojug.com/ [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.a (2009-06-04) Lärande. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rande [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.b (2009) Minne. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Minne [hämtad 10.01.09]
Wikipedia.c (2009-10-21) Muskelminne. Wikipedia
Tillgänglig på internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskelminne [hämtad 10.01.09]
fredag 26 februari 2010
Fler källor för essän
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/inlärning
Styrker det som står i Essän om att inlärning har med minnesprocesser att göra
Enligt Ingemar Ingemarsson / Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbunds
http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/07/cis9701007.pdf
Styrker bland annat det i Essän om att men på plats i skolan kan ta tillvara på lärarens kunskap genom att ställa direkta frågor när man är där. Och den styrker även det i slutsatsen om att det som passar bäst är väldigt individuellt.
Enligt Högskolan i Halmstads yrkesintroduktion för lärare
http://www.hh.se/download/18.6a80681411fea9475958000254/L%C3%A4rande+fulltext.pdf
Här är ett längre citat/referat ur texten som styrker att det är mera individen i sig som är utgångspunkten och lärandet fungerar olika från person till person, därför finns det som sagt för och nackdelar med båda läroelementen.
"I och med att nya teorier om lärande, framtagna av forskare som Piaget och Vygotskij, etablerade sig i den vetenskapliga världen, har idéer om lärande förändrats radikalt. Numera förstår man lärande som en process där det är den lärande själv som utformar sin kunskap i samspel med sin omgivning. Kunskapen konstrueras av information och blir i någon mening unik för var och en. Den adderas, eller åtminstone relateras, till tidigare kunskaper hos personen"
Jag hade för ett tag sedan letat upp massa fler referenser, men datorn krachade och den är fortfarande på lagning, så har jag riktigt tur och arbetet från den går att rädda så kommer ännu fler källor så småningom.
http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/inlärning
Styrker det som står i Essän om att inlärning har med minnesprocesser att göra
Enligt Ingemar Ingemarsson / Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbunds
http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/07/cis9701007.pdf
Styrker bland annat det i Essän om att men på plats i skolan kan ta tillvara på lärarens kunskap genom att ställa direkta frågor när man är där. Och den styrker även det i slutsatsen om att det som passar bäst är väldigt individuellt.
Enligt Högskolan i Halmstads yrkesintroduktion för lärare
http://www.hh.se/download/18.6a80681411fea9475958000254/L%C3%A4rande+fulltext.pdf
Här är ett längre citat/referat ur texten som styrker att det är mera individen i sig som är utgångspunkten och lärandet fungerar olika från person till person, därför finns det som sagt för och nackdelar med båda läroelementen.
"I och med att nya teorier om lärande, framtagna av forskare som Piaget och Vygotskij, etablerade sig i den vetenskapliga världen, har idéer om lärande förändrats radikalt. Numera förstår man lärande som en process där det är den lärande själv som utformar sin kunskap i samspel med sin omgivning. Kunskapen konstrueras av information och blir i någon mening unik för var och en. Den adderas, eller åtminstone relateras, till tidigare kunskaper hos personen"
Jag hade för ett tag sedan letat upp massa fler referenser, men datorn krachade och den är fortfarande på lagning, så har jag riktigt tur och arbetet från den går att rädda så kommer ännu fler källor så småningom.
tisdag 12 januari 2010
Essä
Online lärande kontra offline lärande
Inledning
Online som läroelement. Hur fungerar det att lära sig saker med hjälp av hemsidor och applikationer online jämfört med offline lärande? Det är frågan som ska tas upp och försöka förklaras i denna essä. Online och offline lärande kan omfatta en del, så vi börjar med förklaringar på de två för att sedan förklara vad lärande är och sist jämföra online och offline lärande.
Läroelement online
I detta fallet innehåller det hemsidor som exempelvis http://www.spraktrana.se/spraktrana/
som är en hjälpsida för glosor på olika språk.
http://www.videojug.com/ Är en annan sida som inriktar sig på att lära ut saker, de har ”how to...” filmer om de flesta ämnen. Man kan självklart lära sig saker på nationalencyklopedins hemsida, wikipedia eller liknande, eller varför inte söka på google efter nåt man vill lära sig. Detta är vad som kommer upp under läroelement online i denna essä.
Läroelement offline
Från början var det tänkt att offline skulle inrikta sig mer på analogt lärande medans online inriktar sig på digitalt. Men det hade enligt min åsikt varit fel i och med att i dagens lärande i skolor och liknande så är digitala hjälpmedel en vardagssak, nästan obligatoriskt, vilken skola har inte en datasal? (retorisk fråga) Så därför passade det bättre med online kontra offline och offline i detta fallet är inte enbart böcker och lärare, även om det i skolan är en stor del, så inkluderar vi nu datorer, program och andra digitala hjälpmedel, verktyg som inte hör till online.
Lärande
Enligt [[wikipedia.2010a]] som refererar till studentliteraturen lärande av Illeris K. Så är lärande en generell kunskap hos de flesta levande organismer och bygger på att lära sig att anpassa sig till tillvaron och dess utmaningar. Så vad jag med detta vill ha sagt är att lärande som oftast normalt är förknippat med skolan inte enbart finns där, utan varje individ har en läroprocess genom hela livet. För att kunna anpassa sig till sin tillvaro, vare sig tillvaron är egenvald eller inte.
Enligt [[wikipedia.2010b]] så har vi långtidsminne och korttidsminne. Korttidsminnet är ett arbetsminne som håller färsk information som personen för stunden, men för en sak att hamna i långtidsminnet så bör det oftast repeteras, olika individer har olika lätt att lägga saker på långtidsminnet. Det är saker som vi lägger på långtidsminnet som vi lärt oss i och med att det är kunskap vi kommer kunna använda i ett senare skede med, jämfört med något som bara är i korttidsminnet som glöms bort efter ett tag.
Enligt [[wikipedia.2010c]] så är muskelminnet en benämning för den process i det neuromuskulära systemet som lagrar och minns motorik. Även om det finns väldigt mycket teoretisk kunskap man kan lära sig så finns det minst lika mycket praktisk kunskap och om man ska lära sig det är det inte enbart att studera teoretiskt.
Videojug
www.videojug.com är en hemsida som nämnts i ett ovanstående stycke. Denna sida innehåller instruktionsfilmer om massa olika saker som personer kan se på för att lära sig. Detta är bra då man engagerar fler sinnen och lättare kan visualisera. Detta kan å andra sidan ske genom att se en lärofilm på en tv inom samma ämne. Så fördelen med sidan i detta fallet är ju då att det har ett så stort utbud av olika saker så att man snabbt och enkelt kan hitta det man söker efter. Flera aspekter spelar in på en lärosida online, dels så bör det ju vara estetiskt korrekt så det inte är massa skrikiga färger som skär i varandra och gör det svårt att se och uppta informationen.
Språkträna
Språkträna är en lärosida online, men kräver offline interaktion först. Man skriver in sina egna glosor man har från skolan i något språk och man kan sedan träna på dessa på denna sidan, genom att göra tester där dessa glosor är med exempelvis. Själva sidan är ett online verktyg som man även kan dela med kompisar och ta del av andras glosor. Men i grund och botten bygger den egentligen också på en större interaktion först då man själv matar in glosorna som man fått i läxa. Så detta är egentligen något som borde kunna göras så att man även kan ladda ner ”programmet” så man även kan använda det offline, det vore en klar förbättring.
Böcker
Böcker och uppslagsverk tar lite mer fysisk plats, men är heller inte teknikkrävande, så man kan även använda de under ett strömavbrott eller andra ställen med.Uppslagsverk däremot är inte lika uppdaterade i bokform som på internet, alltså de uppslagsverk som NE exempelvis på internet så uppdateras det konstant medans det man har hemma i hyllan står där om man inte köper en ny upplaga när det kommer. Så uppslagsverk i detta hänseende är nog i de flesta fall bättre som onlineverktyg än i bokform, dels för den fysiska platsen böckerna tar men främst för att de uppslagsverk som är online har de senaste uppdateringarna.
Skolan
De flesta vet hur det är att gå i skolan, i alla fall av de som kommer läsa detta, men enligt [[unicef]] så är det ca 93 miljoner barn som inte får börja skolan och ca 150 miljioner som hoppar av innan de gått ut grundskolan. Vad jag med detta vill ha sagt är att det jag skriver om online och offline lärande inte stämmer över hela världen, för som de nyss nämnda siffrorna visar är det många som inte kommer ha tillgång till varken online eller offline lärande i skolmiljö. Men vi som har gått i skolan eller kanske fortfarande går har haft lektioner med lärare, böcker på kanske flera olika vis.
Skolan är en fysisk plats man måste ta sig till medans om man läser exempelvis på distans eller på någon hemsida så kan det göras hemma framför datorn. Men man kan i live lärande i skolan ställa frågor direkt som är relevanta för sitt eget lärande vilket i vissa fall inte är lika lätt på datorn.
Slutsats
Efter att ha kollat upp massa olika läroelement online och offline så har de både sina för och nackdelar, men de stora skillnaderna är att online lärande är beroende av en internetanslutning. Detta har i skrivandets stund varit svårt i och med att snön och vädret vintern 2009-2010 har gjort att min internetanslutning krånglat väldigt mycket. Båda sätt funkar bra, men vissa kan passa bättre för andra beroende på personen. Som i det korta stycket om muskelminnet säger så för att kunna lära sig nåt praktiskt måste man öva det praktiskt med för bästa resultat och ur den synvinkel så är online lärande inte det bästa, för man måste ibland även testa, lära sig offline. Inget är egentligen avsevärt mycket bättre sätt att lära sig än det andra, det är mycket individuellt och det bästa vore förmodligen vara en kombination av online och offline lärande.
Källor
[[wikipedia.2010a]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rande
[[wikipedia.2010b]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Minne
[[wikipedia.2010c]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskelminne
http://www.spraktrana.se/spraktrana/
http://www.videojug.com/
http://www.unicef.se/om-unicef/vart-arbete/utbildning-och-jamstalldhet
Inledning
Online som läroelement. Hur fungerar det att lära sig saker med hjälp av hemsidor och applikationer online jämfört med offline lärande? Det är frågan som ska tas upp och försöka förklaras i denna essä. Online och offline lärande kan omfatta en del, så vi börjar med förklaringar på de två för att sedan förklara vad lärande är och sist jämföra online och offline lärande.
Läroelement online
I detta fallet innehåller det hemsidor som exempelvis http://www.spraktrana.se/spraktrana/
som är en hjälpsida för glosor på olika språk.
http://www.videojug.com/ Är en annan sida som inriktar sig på att lära ut saker, de har ”how to...” filmer om de flesta ämnen. Man kan självklart lära sig saker på nationalencyklopedins hemsida, wikipedia eller liknande, eller varför inte söka på google efter nåt man vill lära sig. Detta är vad som kommer upp under läroelement online i denna essä.
Läroelement offline
Från början var det tänkt att offline skulle inrikta sig mer på analogt lärande medans online inriktar sig på digitalt. Men det hade enligt min åsikt varit fel i och med att i dagens lärande i skolor och liknande så är digitala hjälpmedel en vardagssak, nästan obligatoriskt, vilken skola har inte en datasal? (retorisk fråga) Så därför passade det bättre med online kontra offline och offline i detta fallet är inte enbart böcker och lärare, även om det i skolan är en stor del, så inkluderar vi nu datorer, program och andra digitala hjälpmedel, verktyg som inte hör till online.
Lärande
Enligt [[wikipedia.2010a]] som refererar till studentliteraturen lärande av Illeris K. Så är lärande en generell kunskap hos de flesta levande organismer och bygger på att lära sig att anpassa sig till tillvaron och dess utmaningar. Så vad jag med detta vill ha sagt är att lärande som oftast normalt är förknippat med skolan inte enbart finns där, utan varje individ har en läroprocess genom hela livet. För att kunna anpassa sig till sin tillvaro, vare sig tillvaron är egenvald eller inte.
Enligt [[wikipedia.2010b]] så har vi långtidsminne och korttidsminne. Korttidsminnet är ett arbetsminne som håller färsk information som personen för stunden, men för en sak att hamna i långtidsminnet så bör det oftast repeteras, olika individer har olika lätt att lägga saker på långtidsminnet. Det är saker som vi lägger på långtidsminnet som vi lärt oss i och med att det är kunskap vi kommer kunna använda i ett senare skede med, jämfört med något som bara är i korttidsminnet som glöms bort efter ett tag.
Enligt [[wikipedia.2010c]] så är muskelminnet en benämning för den process i det neuromuskulära systemet som lagrar och minns motorik. Även om det finns väldigt mycket teoretisk kunskap man kan lära sig så finns det minst lika mycket praktisk kunskap och om man ska lära sig det är det inte enbart att studera teoretiskt.
Videojug
www.videojug.com är en hemsida som nämnts i ett ovanstående stycke. Denna sida innehåller instruktionsfilmer om massa olika saker som personer kan se på för att lära sig. Detta är bra då man engagerar fler sinnen och lättare kan visualisera. Detta kan å andra sidan ske genom att se en lärofilm på en tv inom samma ämne. Så fördelen med sidan i detta fallet är ju då att det har ett så stort utbud av olika saker så att man snabbt och enkelt kan hitta det man söker efter. Flera aspekter spelar in på en lärosida online, dels så bör det ju vara estetiskt korrekt så det inte är massa skrikiga färger som skär i varandra och gör det svårt att se och uppta informationen.
Språkträna
Språkträna är en lärosida online, men kräver offline interaktion först. Man skriver in sina egna glosor man har från skolan i något språk och man kan sedan träna på dessa på denna sidan, genom att göra tester där dessa glosor är med exempelvis. Själva sidan är ett online verktyg som man även kan dela med kompisar och ta del av andras glosor. Men i grund och botten bygger den egentligen också på en större interaktion först då man själv matar in glosorna som man fått i läxa. Så detta är egentligen något som borde kunna göras så att man även kan ladda ner ”programmet” så man även kan använda det offline, det vore en klar förbättring.
Böcker
Böcker och uppslagsverk tar lite mer fysisk plats, men är heller inte teknikkrävande, så man kan även använda de under ett strömavbrott eller andra ställen med.Uppslagsverk däremot är inte lika uppdaterade i bokform som på internet, alltså de uppslagsverk som NE exempelvis på internet så uppdateras det konstant medans det man har hemma i hyllan står där om man inte köper en ny upplaga när det kommer. Så uppslagsverk i detta hänseende är nog i de flesta fall bättre som onlineverktyg än i bokform, dels för den fysiska platsen böckerna tar men främst för att de uppslagsverk som är online har de senaste uppdateringarna.
Skolan
De flesta vet hur det är att gå i skolan, i alla fall av de som kommer läsa detta, men enligt [[unicef]] så är det ca 93 miljoner barn som inte får börja skolan och ca 150 miljioner som hoppar av innan de gått ut grundskolan. Vad jag med detta vill ha sagt är att det jag skriver om online och offline lärande inte stämmer över hela världen, för som de nyss nämnda siffrorna visar är det många som inte kommer ha tillgång till varken online eller offline lärande i skolmiljö. Men vi som har gått i skolan eller kanske fortfarande går har haft lektioner med lärare, böcker på kanske flera olika vis.
Skolan är en fysisk plats man måste ta sig till medans om man läser exempelvis på distans eller på någon hemsida så kan det göras hemma framför datorn. Men man kan i live lärande i skolan ställa frågor direkt som är relevanta för sitt eget lärande vilket i vissa fall inte är lika lätt på datorn.
Slutsats
Efter att ha kollat upp massa olika läroelement online och offline så har de både sina för och nackdelar, men de stora skillnaderna är att online lärande är beroende av en internetanslutning. Detta har i skrivandets stund varit svårt i och med att snön och vädret vintern 2009-2010 har gjort att min internetanslutning krånglat väldigt mycket. Båda sätt funkar bra, men vissa kan passa bättre för andra beroende på personen. Som i det korta stycket om muskelminnet säger så för att kunna lära sig nåt praktiskt måste man öva det praktiskt med för bästa resultat och ur den synvinkel så är online lärande inte det bästa, för man måste ibland även testa, lära sig offline. Inget är egentligen avsevärt mycket bättre sätt att lära sig än det andra, det är mycket individuellt och det bästa vore förmodligen vara en kombination av online och offline lärande.
Källor
[[wikipedia.2010a]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rande
[[wikipedia.2010b]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Minne
[[wikipedia.2010c]] (2010-9-1) http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskelminne
http://www.spraktrana.se/spraktrana/
http://www.videojug.com/
http://www.unicef.se/om-unicef/vart-arbete/utbildning-och-jamstalldhet
måndag 4 januari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
